byggt1000.jpg

Se vilka som byggde mest den senaste femårsperioden.

De byggde
mest på fem år

Kranskommuner toppar listan över vilka som byggde mest 2013–2017.

Läs mer

Nio av tio bor i bristkommun

Bostadsbristen har varierat mycket över åren. Grå staplar är kommuner som inte svarat.

Bostadsbristen fortsätter dominera.

243 av landets 290 kommuner rapporterade bostadsbrist i Boverkets enkät 2018. Det är några färre än året innan.

Men andelen som bor i en kommun med bostadsbrist är lika stor: 93 procent. Bristen är ju störst i folkrika kommuner.

Läs mer

Ny bostadsrätt 4 000 kronor billigare

Det kostar 4 000 kronor mer per månad att bo i en nybyggd hyreslägenhet än i en ny bostadsrätt av samma storlek. I Göteborgsregionen är skillnaden ännu större. Inte ens om man räknar in amorteringar blir utgiften i bostadsrätt lika hög som hyran.

Läs mer

Hundratusentals hyresrätter försvann

ombildkarta17

I de röda kommunerna har fler hyresrätter ombildats till bostadsrätter än det byggts nya.

Trots att det byggs mer än på länge ligger hyresrätterna fortfarande på minus jämfört med år 2000.

Ombildningar till bostadsrätter gör att 33 kommuner fortfarande inte har byggt ikapp. De har färre hyreslägenheter nu än för 18 år sedan.

Läs mer

Så fördelas rot-avdragen

Ju högre inkomst desto större rot-avdrag. Allra mest bidrag till renoveringar får de som har mer än en miljon i årsinkomst. Av kommunerna sticker Danderyd ut.

Läs mer

Dyrast bo i hyreslägenhet

Det är dyrast att bo i hyresrätt.

Det är dyrare att bo i hyresrätt, i alla storlekar av bostäder.

Hyresgäster lägger större del av sina inkomster på boendet än de som äger sina bostäder. Men det beror inte bara på att de tjänar mindre, utan också på att hyresrätten är dyrare att bo i.

Det skiljer cirka 3000 kronor i månaden mellan boendekostnaden i en villa och i en hyreslägenhet på fyra rum och kök.

Läs mer

På Tapeten

På tapeten

Länkar till aktuell debatt och intressant material på andra webbplatser.
  • Byggandet minskar, behovet ökar

    Boverket spår att byggandet kommer att minska. Samtidigt bedömer man att behovet av nya bostäder kommer att öka. Varje år fram till 2020 borde 93 000 bostäder byggas om inte bostadsbristen och trångboddheten ska fortsätta öka.

  • Elnätet kraftigt dyrare – igen

    Elnätspriserna stiger kraftigt igen. På fem år har leverantörerna höjt med i genomsnitt 26 procent – och konsumenterna kan inget göra eftersom företagen har monopol på sina marknader. Nu kräver en rad bostadsorganisationer att politikerna ska gripa in.

  • Så hög blir marknadshyran

    Det är inte bara i Stockholms innerstad som hyrorna skulle höjas kraftigt om marknadshyra infördes. Även i förorter, och i städer som Halmstad, skulle hyresnivåerna stiga ordentligt. Det visar en rapport som konsultföretaget Ramböll gjort på uppdrag av Hyresgästföreningen.

  • Malmö bäst på hyresrätter

    Göteborg är sämst, och Malmö bäst, när tidningen Hem och hyra jämför hur mycket hyreslägenheter som byggts i de tre storstäderna sedan 2014. Malmö har dessutom de lägsta hyrorna i nybyggen – men billiga är de ändå inte.

  • Ny lag ska ge bostad åt alla

    Staten bör ta över en del av kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. Det föreslår en utredning. Syftet är att få fram fler bostäder som även personer med svag ekonomi har råd att hyra.

  • Klipp i miljonprogram

    Allt fler kommunala lägenheter säljs till privata hyresvärdar. Köparna är ofta internationella storföretag vars affärsidé är att renovera lägenheterna styckevis och höja hyrorna kraftigt.

  • 11 000 lägenheter med stöd

    Nära 11 000 bostäder har beviljats investeringsstöd sedan det infördes 2015. Totalt har 2,3 miljarder betalats ut, och bidragit till att hålla nere hyrorna i 9 300 vanliga lägenheter och 1 700 studentbostäder.

  • Rikast får mest ränteavdrag

    85 procent av ränteavdragen går till de rikaste hushållen. Det visar en kartläggning som SCB gjort på uppdrag av SVT. Välbärgade hushåll kan få uppåt 60 000 kronor per år i bidrag till sina räntekostnader.