Dubbel kostnadsökning i hyresrätt

Sedan 1991 har hyresnivån stigit med 88 procent.

Hyrorna har stigit mer än dubbelt så mycket som andra priser (KPI).

Idag skiljer det nästan 3000 kr per månad.

Om bokostnaderna följt KPI skulle hyrorna varit lägre och villaägandet dyrare.

Kostnaden för att bo i hyreshus har stigit mer än dubbelt så mycket som andra priser. Så är det i det långa perspektivet, men så har det också varit de senaste åren.

Samtidigt har det relativt sett blivit allt billigare att bo i egnahem, enligt SCBs index. De senaste åren är det låga räntor och låga elpriser som sänkt kostnaderna i villaboendet.

Dyrare hyra än äga

Resultatet har blivit att skillnaden mellan boendeformerna ökat, och att det numera är klart dyrare att bo i hyresrätt än i ägda boendeformer.

Det nedre diagrammet visar hur boendekostnaderna i hyreslägenhet respektive villa skulle sett ut om båda i stället följt den allmänna prisutvecklingen (KPI) sedan 1991.

I så fall skulle månadshyran i en genomsnittlig fyrarummare varit 5 600 kronor i månaden idag. I stället för 7 700.

Och om boendeutgiften i villa följt KPI sedan 1991 skulle den varit 5 800 kr för ett hus med fyra rum och kök, i stället för 4 900 som den är nu, enligt SCBs statistik.

Hur blev det så här?

Som man ser på kurvan i diagrammet överst hände det dramatiska saker med hyrorna i början av 1990-talet. Mellan 1990 och 1993 steg hyrorna med 50 procent.

Bakgrunden är den stora skatteomläggningen 1990, som gick ut på att sänka inkomstskatterna och i stället höja skatterna på varor och tjänster, till exempel mycket av det som ingår i hyran.

Under samma period började statens subventioner till hyresboendet fasas ut, vilket ytterligare bidrog till att höja hyrorna. Även under 2000-talet har boendekostnaderna i hyreshus stigit mer än KPI.

Taxor och avgifter har höjts kraftigt

En anledning till att hyrorna ökat mer än andra priser är att taxorna för el, värme, vatten och avfall, som tillsammans står för cirka en tredjedel av hyrorna, har stigit ännu mer. De kostnadsökningarna har förstås även drabbat boende i egnahem, men där kompenseras det med råge av att själva ägandet blivit billigare.

Lättnader för villaägare

Ser man på kostnadsutvecklingen för villaboende, i det övre diagrammet, så märks en del av effekterna av skatteomläggningen 1990 även där. Men sedan har villaägandet gynnats av låga räntenivåer och förändringar i beskattningen.

Många villaägare, särskilt i storstäder, fick stora skattelättnader när fastighetsskatten 2008 ersattes med en lägre kommunal fastighetsavgift. Alla som äger sin bostad får dessutom rot-avdrag när de anlitar hantverkare för att bygga om hemma.

LÄS MER: Så har vi räknat
Boendeutgiften i en bostad med fyra rum och kök 2015 var 7 675 kr i hyresrätt och 4 866 kr i äganderätt, enligt SCB.

Kostnadsökningen mellan 1991 och 2015 (övre diagrammet) var 88 procent för hyresrätt och 16 procent för äganderätt. Samtidigt steg KPI med 38 procent.

Räknar man bakåt (delar nuvarande kostnad med ökningen) får man utgångsvärdena 4 082 kr (hyresrätt) respektive 4 198 kronor (äganderätt). När det gäller hyresrätt stämmer det ganska bra med genomsnittshyran 1991 för 4 rum och kök: 4 109 kr/mån (Statistisk årsbok 1993). Motsvarande uppgift för äganderätt saknas.

Multiplicerar man sedan dessa utgångsvärden med ökningen av konsumentprisindex (KPI) för samma period, får man fram hur boendekostnaderna skulle varit om båda upplåtelseformerna följt KPI (nedre diagrammet).

1991 har valts som utgångsår för att jämförelsen inte ska störas av förändringen i villaägarnas ränteavdrag som skedde i samband med skatteomläggningen 1990.

 

Hyresgästföreningen tycker: Slopa hyrskatten

Överbeskattningen av hyresrätten måste upphöra. Läs mer om hur Hyresgästföreningen vill skapa rättvisa villkor mellan boendeformerna.

Senast uppdaterad: 21 februari, 2017