Taxorna skiljer stort över landet

Taxorna totalt (röd linje) har stigit mer än hyrorna.

Alla kostnader som belastar boendet – och hyrorna – har ökat mer än andra priser (KPI).

Fjärrvärmen är tyngsta kostnaden av taxorna.

Fjärrvärmen står för närmare hälften av den totala taxekostnaden.

Ungefär en tredjedel av hyran består av taxor och avgifter för värme, el, vatten och avfall. I en genomsnittlig lägenhet uppgår taxorna till runt 2 000 kronor per månad.

Men det skiljer mycket mellan kommunerna. I den billigaste kommunen Luleå är den totala kostnaden 1 512 kr/mån medan de som bor i Munkedal får betala 2 428 kronor för samma förbrukning.

Tre gånger mer än inflationen

Mellan 2017 och 2018 steg den totala taxekostnaden med 6,1 procent, vilket motsvarar 116 kronor per månad för en lägenhet på 67 kvm. Höjningen är mer än tre gånger större än inflationen, mätt som konsumentprisindex KPI.

Taxorna höjs mer än hyrorna

I den takten – tre gånger mer än inflationen – har taxorna också höjts över hela den period som Avgiftsgruppens kartläggning pågått. Sedan 1996 har taxorna i genomsnitt stigit med drygt 80 procent, att jämföra med 26 procent för KPI.

Hyrorna, som ska betala de höjda taxorna, har under samma period stigit med cirka 50 procent.

Elnätet allt dyrare

Det som framför allt stigit kraftigt på senare år är elnätsavgifterna. De utgör nu en större kostnad än själva elen, alltså det som kallas elhandel i undersökningen.

Så är det även 2018. Detta trots att elhandelspriset steg med hela 51 procent mellan 2017 och 2018 samtidigt som elnätsavgifterna samma period ”bara” steg med 5 procent. Dock var inflationen ännu lägre, 1,9 procent.

Sammantaget betydde dessa två prisökningar att det totala elpriset höjdes med 20 procent mellan 2017 och 2018.

Elhandelspriset varierar

Elhandelspriset varierar mycket över åren, mellan 2016 och 2017 sjönk det till exempel med 11 procent. Det varierar också mycket under ett och samma år, och Avgiftsgruppen överväger därför att i kommande undersökningar utgå från ett medelvärde över året. Hittills har elhandelspriset baserats på rörligt pris i månadsskiftet juni-juli, och 2018 steg det kraftigt just då.

Svagt konsumentskydd

Elnätspriset lyfts fram som ett särskilt problem i Avgiftsgruppens rapport. Det har stigit kraftigt de senaste åren och skillnaden är stor mellan olika elnätsföretag.

Avgiftsgruppen konstaterar att konsumentskyddet gentemot elnätsföretagen – som har monopol i sitt område – är svagt. De investeringar som gjorts har skett i ett läge med historiskt låga räntor. Man skriver också i rapporten att skillnaden i fysiska förutsättningar – t ex antalet kunder per ledningskilometer – inte ensamt kan förklara prisskillnader mellan nätägarna.

Fjärrvärme och storlek avgör

Eftersom kostnaden för uppvärmning utgör ungefär hälften av de samlade taxorna är det oftast fjärrvärmepriset som avgör hur dyr kommunen är att bo i. Där är i allmänhet de kommuner som byggt ut sina fjärrvärmenät under lång tid vinnare.

En annan viktig faktor är kommunens storlek. Små kommuner har allmänt högre taxenivå, och glesbygdskommuner är dyrare än städer. Den skillnaden har dessutom ökat de senaste åren.

 

I rapporten Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Avgiftsstudie 2018 (pdf, 73 sidor) finns detaljerade siffror för samtliga kommuner. Det finns också på Avgiftsgruppens hemsida nilsholgersson.nu.

LÄS MER: Nils Holgersson-undersökningen

Undersökningens metod är att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning. Undersökningen har genomförts varje år sedan 1996. Bakom den så kallade Avgiftsgruppen står HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sabo.

Senast uppdaterad: 16 oktober, 2018