Taxorna fortsätter stiga mer än andra priser

Taxorna totalt (röd linje) har stigit mer än hyrorna.

Alla kostnader som belastar boendet – och hyrorna – har ökat mer än andra priser (KPI).

Fjärrvärmen är tyngsta kostnaden av taxorna.

Fjärrvärmen står för närmare hälften av den totala taxekostnaden.

Ungefär en tredjedel av hyran består av taxor och avgifter för värme, el, vatten och avfall. I en genomsnittlig trerummare uppgår taxorna till runt 1 870 kronor per månad.

Men det skiljer mycket mellan kommunerna. I den billigaste kommunen Luleå är den totala kostnaden 1 350 kr/mån medan de som bor i Tanum får betala 2 400 kronor för samma förbrukning.

Höjda elpriser bakom ökad taxehöjning

Mellan 2015 och 2016 steg den totala taxekostnaden med 70 kr/mån (4 procent), sett som genomsnitt i riket. Det beror främst på att det rörliga elhandelspriset ökade med 32 procent. Även nätavgifterna steg, vilket innebar att det totala elpriset steg med hela 12 procent. Även övriga taxor höjdes, men mindre än tidigare år. Samtidigt fortsätter inflationen att vara i stort sett obefintlig, 0,3 procent.

Taxorna höjs mer än hyrorna

Över hela den 20-årsperiod som Avgiftsgruppens kartläggning pågått har taxorna stigit tre gånger mer än den allmänna prisnivån i Sverige (KPI). Taxorna har i genomsnitt stigit med 70 procent, att jämföra med 22 procent för KPI. Hyrorna, som ska betala de höjda taxorna, har under samma period stigit med 49 procent.

Alla har inte höjt lika mycket

Men även när det gäller höjningar i det långa perspektivet är det stor skillnad mellan kommunerna. I Borlänge och Stenungsund till exempel har taxorna nära nog följt inflationen sedan 1996. De hör också till de billigare kommunerna att bo i, även om taxorna höjdes rejält även där mellan 2015 och 2016.

Fjärrvärme och storlek avgör

Eftersom kostnaden för uppvärmning utgör ungefär hälften av de samlade taxorna är det oftast fjärrvärmepriset som avgör hur  dyr kommunen är att bo i.

En annan viktig faktor är kommunens storlek. Små kommuner har allmänt högre taxenvå, och glesbygdskommuner är dyrare än städer.

Elnätspriset lyfts fram som ett särskilt problem i Avgiftsgruppens rapport. Det har stigit kraftigt de senaste åren och skillnaden är stor mellan olika elnätsföretag.

I rapporten Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (pdf, 70 sid) finns detaljerade siffror för samtliga kommuner. Det finns också på Avgiftsgruppens hemsida nilsholgersson.nu.

LÄS MER: Nils Holgersson-undersökningen

Undersökningens metod är att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning. Undersökningen har genomförts varje år sedan 1996. Bakom den så kallade Avgiftsgruppen står Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sabo.

Senast uppdaterad: 9 januari, 2017