Taxorna skiljer stort över landet

Taxorna totalt (röd linje) har stigit mer än hyrorna.

Alla kostnader som belastar boendet – och hyrorna – har ökat mer än andra priser (KPI).

Fjärrvärmen är tyngsta kostnaden av taxorna.

Fjärrvärmen står för närmare hälften av den totala taxekostnaden.

Ungefär en tredjedel av hyran består av taxor och avgifter för värme, el, vatten och avfall. I en genomsnittlig trerummare uppgår taxorna till runt 1 880 kronor per månad.

Men det skiljer mycket mellan kommunerna, ända upp emot 1 000 kronor i månaden eller 80 procent. I den billigaste kommunen Luleå är den totala kostnaden 1 359 kr/mån medan de som bor i Tanum får betala 2 415 kronor för samma förbrukning.

Elnätspriserna fortsätter stiga

Mellan 2016 och 2017 steg den totala taxekostnaden med 14 kr/mån (0,7 procent), sett som genomsnitt i riket. Det är för ovanlighetens skull mindre än inflationen, mätt som KPI.

Men elnätsavgifterna har fortsatt öka kraftigt – med drygt 7 procent mellan 2016 och 2017, och höjningen var nästan lika stor året innan. Samtidigt sjönk elhandelspriset vilket verkade återhållande på den totala eltaxan.

Taxorna höjs mer än hyrorna

Över hela den period – drygt 20 år – som Avgiftsgruppens kartläggning pågått har taxorna stigit nästan tre gånger mer än den allmänna prisnivån i Sverige (KPI). Taxorna har i genomsnitt stigit med 70 procent, att jämföra med 25 procent för KPI. Hyrorna, som ska betala de höjda taxorna, har under samma period stigit med 50 procent.

Alla har inte höjt lika mycket

Men även när det gäller höjningar i det långa perspektivet är det stor skillnad mellan kommunerna. I Borlänge och Stenungsund till exempel har taxorna nära nog följt inflationen sedan 1996. Borlänge är också näst billigaste kommunen i landet 2017, sett till den totala taxenivån.

Fjärrvärme och storlek avgör

Eftersom kostnaden för uppvärmning utgör ungefär hälften av de samlade taxorna är det oftast fjärrvärmepriset som avgör hur dyr kommunen är att bo i.

En annan viktig faktor är kommunens storlek. Små kommuner har allmänt högre taxenivå, och glesbygdskommuner är dyrare än städer.

Svagt konsumentskydd

Elnätspriset lyfts fram som ett särskilt problem i Avgiftsgruppens rapport. Det har stigit kraftigt de senaste åren och skillnaden är stor mellan olika elnätsföretag.

Avgiftsgruppen konstaterar att konsumentskyddet gentemot elnätsföretagen  – som har monopol i sitt område – är svagt. De investeringar som gjorts har skett i ett läge med historiskt låga räntor. Man skriver också i rapporten att skillnaden i fysiska förutsättningar – t ex antalet kunder per ledningskilometer – inte ensamt kan förklara prisskillnader mellan nätägarna.

I rapporten Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (pdf, 65 sid) finns detaljerade siffror för samtliga kommuner. Det finns också på Avgiftsgruppens hemsida nilsholgersson.nu.

LÄS MER: Nils Holgersson-undersökningen

Undersökningens metod är att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning. Undersökningen har genomförts varje år sedan 1996. Bakom den så kallade Avgiftsgruppen står HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sabo.

Senast uppdaterad: 26 oktober, 2017