7 av 10 bor i kommun med bostadsbrist
Det råder bostadsbrist i hälften av Sveriges kommuner och läget förväntas bli sämre om några år. Höga byggkostnader anses vara det största hindret för nya bostäder och byggandet framöver tros sjunka enligt kommunernas egna bedömningar i Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät.
Innehåll på denna sida
Hälften av kommunerna har bostadsbrist
70 procent av befolkningen bor med bostadsbrist
Ekonomiska faktorer hindrar bostadsbyggandet
Förväntad nybyggnation bromsar in
Bostadsmarknaden är kommunernas ansvar
Hälften av kommunerna har bostadsbrist
År 2024 bedömer 148 kommuner att det är brist på bostäder i kommunen. Det motsvarar mer än hälften av de 288 kommuner som besvarade Boverkets enkät om läget på bostadsmarknaden under året. Det är dock en lägre andel än under rekordåret 2017, då närmare 90 procent av kommunerna ansåg att det var bostadsbrist i den egna kommunen.
Under 2024 är det däremot fler kommuner som bedömt att det kommer vara ett sämre läge på bostadsmarknaden om tre år jämfört med idag. 173 kommuner förväntar sig att det kommer vara brist på bostäder om tre år. Att så många kommuner tror att det kommer att ske en försämring på bostadsmarknaden inom några år kan bero på att vi idag ser att påbörjad nybyggnation av bostäder minskar kraftigt, vilket ger en effekt på antalet färdiga bostäder först om några år.
Boverket är en nationell myndighet som ansvarar för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende. Varje år mäter Boverket bostadsbristen i en bostadsmarknadsenkät där kommunerna själva får bedöma bostadssituationen i kommunen.
70 procent av befolkningen bor med bostadsbrist
Av Sveriges hela befolkning bor närmare 70 procent i någon av de 148 kommuner som bedömer att det är brist på bostäder i den egna kommunen år 2024. Det innebär att en majoritet av landets invånare bor i kommuner där det inte finns ett tillräckligt utbud av bostäder för att möta de bostäder som befolkningen efterfrågar.
De senaste åren har andelen av befolkningen som bor i kommuner med ett underskott av bostäder krympt, efter att ha legat på mer än 90 procent under åren 2016–2021. Den minskande andelen kan eventuellt kopplas ihop med de senaste årens höga byggtakt, vilket resulterat i att ett stort antal bostäder färdigställts runtom i landet.
Ekonomiska faktorer hindrar bostadsbyggandet
Höga produktionskostnader anses vara en begränsning för bostadsbyggandet hos 236 kommuner. Det motsvarar mer än 80 procent av Sveriges kommuner. Därefter ansågs svårigheter att få lån för privatpersoner (193 kommuner) respektive för byggherrar (175 kommuner) som hinder för flest antal kommuner. Svag inkomstutveckling för hushållen ansågs också vara en begränsande faktor för 94 kommuner.
För vissa kommuner är en krympande befolkning en faktor som står i vägen för bostadsbyggandet. Av dessa kommuner ansåg 80 procent att de idag har antingen balans eller överskott på sin bostadsmarknad. Att det råder balans eller ett överskott på bostadsmarknaden är främst för mindre kommuner runtom i landet.
Förväntad nybyggnation bromsar in
I bostadsmarknadsenkäten gör kommunerna varje år en uppskattning över det antal bostäder de förväntar sig kommer att påbörjas.
De senaste fem åren, 2019–2023, har kommunerna i genomsnitt påbörjat drygt 70 procent av det antal bostäder de förväntade sig. Genomsnittet påverkas dock negativt av att det endast påbörjades 45 procent av förväntat antal bostäder 2023. Detta efter en kraftig nedgång i samhällsekonomin, med stigande bostadsräntor, försämrad ekonomi hos hushållen och dyrare byggkostnader som följd. Faktorer som fick bostadsbyggandet att snabbt bromsa in.
Sett till kommunernas egna förväntningar verkar byggtakten ligga kvar på en låg nivå under 2024, för att sedan öka något under 2025. Totalt förväntas det påbörjas 35 963 bostäder under 2024 och 49 904 året därpå. Det är en tydlig nedgång gentemot de senaste fem åren då förväntad byggnation varit i genomsnitt 75 291 bostäder per år.
De senaste fem åren har det påbörjats den volym småhus som kommunerna förväntat sig, eller mer. Det är främst byggandet av flerbostadshus som har hamnat under förväntningarna. När byggandet nu saktar ner är det även förväntade bostäder i flerbostadshus som sjunker mest gentemot tidigare år.
Bostadsmarknaden är kommunernas ansvar
I Sverige har kommunerna ett lagstadgat bostadsförsörjningsansvar. Det innebär att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och blir genomförda.
Kommunerna har även ett planmonopol som regleras i plan och bygglagen (PBL). Planmonopolet ger kommunerna stort inflytande över hur mark ska användas och bebyggas inom kommunens gränser. Hur marken ska användas i en kommun regleras med detaljplanering och genom planmonopolet är det bara kommunen som kan anta eller göra ändringar i en detaljplan.