Skillnaden i inkomst fortsätter öka

*Se LÄS MER-fliken för förklaringar.

Gapet har ökat. Begrepp och stjärnor förklaras längst ned på sidan.

Tre av tio hyresgäster har låg inkomst.

29 procent av hyresgästerna har inkomster under gränsen för relativ fattigdom.

Fyra av tio har inga marginaler.

Fyra av tio hyresgäster klarar inte en oväntad stor utgift på egen hand.

Genomsnittsinkomsten är lägre i hyresrätt än i de båda ägda boendeformerna. Det gäller för alla familjetyper och i alla kommuner.

Skillnaden mellan grupperna har dessutom ökat kraftigt. Det ekonomiska avståndet mellan hyresgäster och villaägare har mer än fördubblats sedan 2004.

Många under EU:s fattigdomsgräns

År 2014 hade tre av tio hyresgäster till och med en ekonomisk standard under den gräns som i EU-statistiken kallas risk för fattigdom, eller relativ fattigdom.

Med det menas en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianen i landet.  SCB definierar det som låg inkomst.

Inga marginaler

Oavsett vilka ord man väljer är det ett läge där man inte har marginaler för att klara större oväntade utgifter. Av SCBs undersökningar av levnadsförhållanden kan man utläsa att det behövs inkomster en bit över den nivån för att ha en någorlunda stabil ekonomi.

Fyra av tio hyresgäster klarar inte en oväntad utgift på 11 000 kronor utan att låna eller få hjälp. Nya glasögon, tandläkarbesök eller försenad utbetalning av sjukpenning kan rasera hela familjeekonomin.

De som äger har fått mer

Att de som äger sina bostäder har fått mer i plånboken beror bland annat på att höginkomsttagare – som oftare bor i villa eller bostadsrätt – överlag gynnats mer av de så kallade jobbskatteavdragen som infördes 2007–2014. Samtidigt har trygghetssystemen urholkats vilket drabbat grupper som oftare bor i hyresrätt.

Andra skattelättnader, som sänkt fastighetsskatt och rot-avdrag, har enbart gått till dem som äger sina bostäder.

Dyraste boendeformen

I hyreshus bor förstås även medel- och höginkomsttagare. Det är ett bekvämt och flexibelt boende, som uppskattas av många.

Men det är ingen tillfällighet att högavlönade oftast bor i villa eller bostadsrätt, och de med lägst inkomster i hyresrätt. För den som har kapital, eller möjlighet att låna, är det med dagens villkor oftast en bättre affär att äga sitt boende än att hyra.

De som inte får ihop till en kontantinsats – och det är många i dag – är hänvisade till den dyraste boendeformen.

LÄS MER: Definitioner och fakta om statistiken

Förklaring till det översta diagrammet:
** För åren 2004–2011 kommer siffrorna från undersökningen HEK, hushållens ekonomi. Det är en urvalsundersökning. Från och med 2012 baseras statistiken i stället på inkomstuppgifter från hela befolkningen. Detta förklarar troligen det stora lyftet som syns i kurvorna mellan åren 2011 och 2012.

Statistiken om disponibel inkomst i olika upplåtelseformer är sedan 2012 möjlig att få fram med hela befolkningen som underlag, genom att folkbokföringen numera är sammankopplad med lägenhetsregistret. Andelen boende med inkomst under 60 procent av medianen i riket är framtagen speciellt för Hyresgästföreningen av SCB.

Disponibel inkomst är inkomst minus skatt plus eventuella bidrag.

Konsumtionsenhet (KE) är ett sätt att kunna jämföra inkomster mellan olika hushållstyper. Måttet motsvarar i princip en vuxen person. Men när det bor fler personer, eller barn, i ett hushåll får de mindre ”vikt” eftersom det är billigare att leva flera tillsammans.

Uppgifterna om kontantmarginal kommer från Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC). Där intervjuas varje år ett slumpmässigt urval personer över hela landet.

Uppdelningen av statistiken utifrån boende i olika upplåtelseformer är beställd speciellt för Hyresgästföreningen. Totalt antal svarande 2015 var 5 521 personer.

Senast uppdaterad: 9 mars, 2017