I Göteborg har invånarantalet ökat 27 procent, men bostäderna bara 16 procent.

Antalet bostäder har inte ökat i samma takt som befolkningen. Framför allt inte i Göteborg.

2015 ökade byggandet något.

Nu byggs åter cirka 4 000 bostäder per år. Men mer skulle behövas.

Regionen växer
mer än bostäderna

Ända sedan början av 1990-talet har befolkningsökningen i regionen varit ungefär dubbelt så stor som riksgenomsnittet. Men antalet bostäder har inte ökat i samma takt.

Framför allt är det i Göteborgs stad som byggandet släpar efter. Även i Partille har befolkningen ökat mer än bostäderna, sett över en så lång period.

Hushållen förändras

I ett 25-årsperspektiv är det mycket som förändrats i samhället. Det handlar inte bara om att befolkningen ökat, utan också att hushållen ser annorlunda ut. Till exempel bor det i de flesta kommuner – men inte i Göteborg – genomsnittligt färre personer i varje hushåll än det gjorde för 20 år sedan.

Därför kan det vara bostadsbrist även i kommuner där bostäderna, i det här långa perspektivet, ökat procentuellt mer än befolkningen.

Byggandet släpar efter

Åren kring 1990 byggdes mycket i hela Sverige. Det var högkonjunktur, babyboom och bostadsbrist. Dessutom fanns statliga räntebidrag till att bygga hyresbostäder.

Men sedan kom krisen, med stor arbetslöshet och på många håll tomma lägenheter. Även i Göteborgsregionen blev det en kraftig nedgång i byggandet under slutet av 1990-talet.

2002–2006 infördes ett investeringsstöd till hyreslägenheter på orter med bostadsbrist. Då kom byggandet igång så smått, även om behovet var ännu större.

Åren efter att bidraget togs bort byggdes det mindre. 2012–2015 har nivån höjts, men mer behövs.

LÄS MER: Siffrorna bakom bostadsbeståndet

SCB har bytt metod för beräkning av det kalkylerade bostadsbeståndet två gånger de -senaste åren.

Tidigare utgick man från folk- och bostadsräkningen 1990, och kompletterade år efter år med det som byggts och det som rivits. 2010 började man i stället hämta data ur fastighetstaxeringsregistret. Tre år senare skedde nästa förändring: från och med 2013 hämtas uppgifterna ur lägenhetsregistret.

De nya metoderna ger en bättre bild av dagens bostadsbestånd, men försvårar jämförelser bakåt i tiden.

Med förändringen 2010 försvann ett stort antal småhus ur statistiken, nämligen de som sedan 1990 antingen rivits eller omvandlats från permanentbostad till fritidshus. I andra kommuner var det fler fritidshus som omvandlats till permanentbostäder, där alltså beståndet av småhus ökat. Samtidigt ändrades klassificeringen för flerbostadshus, som gäller t ex vissa studentbostäder. Resultatet blev ett stort hopp i siffrorna mellan 2009 och 2010.

När det gäller flerbostadshusen visar statistiken i vissa kommuner (framför allt Göteborg) ett ”tillskott” på flera tusen lägenheter som funnits redan tidigare, men inte räknats med i statistiken. I vår jämförelse bakåt har vi därför valt att inte räkna med dem.

Med förändringen 2013 blev specialbostäder och ”övriga bostäder” egna kategorier. Det rör sig om drygt 300 000 lägenheter i hela landet som tidigare legat utanför statistiken eller redovisats som hyreslägenheter i flerbostadshus.

Sammantaget blir det svårt att göra jämförelser bakåt – men inte omöjligt. I underlaget till det övre diagrammet på sidan har vi valt att rensa bort de felkällor vi känner till, och bedömer att vi genom det kan ge en relevant bild av hur bostadsbeståndet utvecklats sedan 1990.

Senast uppdaterad: 9 januari, 2017