Bostadsbristen väntas hålla i sig

Bara Öckerö uppger att det råder balans. Men bostadskön är lång.

Bara Öckerö uppger att det råder balans. Men bostadskön är lång.

Varje år sammanställer Boverket den så kallade Bostadsmarknadsenkäten, där kommunerna bedömer situationen på sina bostadsmarknader.

Bostadsbristen har präglat regionen i många år, och samtliga kommuner utom Öckerö tror att den kommer att råda även fem år framåt.

Öckerös dubbla budskap

Öckerö kommun svarar redan 2016 att bostadsmarknaden är i balans. Samtidigt står det på Öckerö Bostads AB:s hemsida att den som ställer sig i kö till en lägenhet får räkna med att vänta i flera år innan något erbjudande kommer.

Ökning på gång

De senaste åren har det byggts cirka 4 000 bostäder per år, men ska man lita på vad kommunerna förväntar sig de närmaste åren (se tabell nedan) kommer byggandet att stiga. Dock bör man ha i minnet att det sällan brukar bli så många bostäder i verkligheten som prognoserna säger.

Kranskommunerna bygger mest

Framför allt är det flera av Göteborgs kranskommuner som har stora byggplaner; i Kungsbacka planeras 1 300 lägenheter i flerbostadshus. Och även Kungälv, Mölndal och Partille har många hundra nya lägenheter på gång. Liksom Öckerö, där över 300 lägenheter ska byggstartas.

Ännu mer behövs

I Göteborgs stad påbörjades 2 700 nya bostäder under 2015, vilket är den högsta siffran på många år. Men det räcker inte. Särskilt inte som man förutspår en nedgång till 2 200 påbörjade bostäder 2017.

Enligt en prognos från länsstyrelsen i Västra Götaland skulle det behöva byggas 4 000 bostäder per år för att möta befolkningsutvecklingen bara i Göteborg 2015–2025. I övriga kommuner i regionen är planeringen och byggandet lite mer i fas med behovet.

Behovet troligen underskattat

Länsstyrelsens bedömning av det årliga byggbehovet, kommun för kommun, syns längst till höger i tabellen nedan. Men länsstyrelsen betonar att man i prognosen inte kunnat uppskatta volymen av den kraftiga bostadsbrist som rådde redan i utgångsläget. Inte heller finns den stora flyktinginvandringen hösten 2015 med i beräkningen.

Liknande reservationer gör Boverket i sina prognoser över byggbehovet. Det betyder att behovet av nya bostäder är ännu större, och att bristen kommer att råda i många år framöver.

 

 Kommunernas bedömning av bostadsbyggandet i Region Västra Sverige 2016-2017
och länsstyrelsernas bedömning av behovet
  Förväntat byggande 20161   Förväntat byggande 20171  Årligt behov
Kommun Småhus Flerbost Summa Småhus Flerbost Summa 2015–20252
Ale 156 237 393 126 121 247 118
Göteborg 220 2 450 2 670 200 2 000 2 200 3 985
Härryda 52 243 295 54 130 184 184
Kungsbacka 130 903 1 033 215 433 648 400
Kungälv 39 598 637 34 168 202 154
Lerum 125 128 253 125 130 255 146
Mölndal 35 461 496 35 435 470 359
Orust 25 35 60 45 40 85 29
Partille 60 375 435 80 125 205 184
Stenungsund 18 39 57 47 62 109 90
Tjörn 20 44 64 43 56 99 49
Varberg 70 304 374 165 334 499 350
Öckerö 0 88 88 0 230 230 34
Reg Västra Sverige
950 5 905 6 855 1 169 4 264 5 433 6 082
Riket 3
11 000 43 000 54 000 12 000 46 000 58 000 88 0004
Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2016.
1) De bostäder som kommunen med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar bedömer kommer att påbörjas under åren 2016 och 2017.
2) Källa: Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Västra Götalands län, länsstyrelsens rapport 2015:53.
För Kungsbacka och Varberg är siffrorna hämtade ur Bostadsmarknaden 2016 (Länsstyrelsen Hallands län, Meddelande 2016:12), där de anges som en bedömning för ”de närmaste åren”.
3) Prognos i Boverkets Indikatorer maj 2016.
4) Boverket: Reviderad prognos för behovet av nya bostäder fram till 2025. Boverket rapport 2016:18
Läs mer: Brist, balans, överskott

I Bostadsmarknadsenkäten 2016 svarade 240 av landets 290 kommuner att de hade underskott (brist) på bostäder. 40 rapporterade balans, och 10 överskott.

Boverkets definitioner:

Balans på bostadsmarknaden innebär att konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Obalans på bostadsmarknaden i form av underskott innebär inte alltid att det finns bostadssociala problem såsom trångboddhet eller omfattande andrahandsuthyrning som utbrett fenomen. Underskott på bostäder kan innebära att det i kommunen finns en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till en ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger underskott på bostäder innebär i många fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen.

Obalans på bostadsmarknaden i form av överskott innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder, eller bostäder till salu, än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av ett överskott. Ett överskott på bostäder behöver inte heller innebära att det finns lämpliga bostäder i förhållande till hur efterfrågan och/eller behovet ser ut i kommunen.

Senast uppdaterad: 9 januari, 2017