Uppdelat samhälle fara för demokratin

kommunalval_2018_gbg_valdelt

Valdeltagandet följer samma mönster som de sociala och ekonomiska klyftorna. Färre röstar i fattiga stadsdelar.

När klyftorna ökar i samhället får det också konsekvenser för demokratin. Valdeltagandet är mycket lägre i områden med låga inkomster och hög andel invandrare.

Siffrorna är i princip desamma oavsett om man studerar kommunal- eller riksdagsvalet (där ju bara svenska medborgare får rösta).

Fler röstade 2018

I valet 2014 sjönk valdeltagandet jämfört med 2010, särskilt i de fattigaste stadsdelarna – men nu har det ökat igen.

Att valdeltagandet ökade 2018 är en trend som känns igen från de flesta delar av landet.

Hälften stannar hemma

Men skillnaderna är stora. I Norra Gårdsten var det till exempel bara 41 procent som gick till valurnorna, och i Bergsjön, Backa och Norra Biskopsgården finns flera valdistrikt där nästan hälften avstår från att använda sin rösträtt.

Även i några av valdistrikten på öarna var valdeltagandet extremt lågt, kring 50 procent.

 

Läs mer: Vem får rösta?

Rösträtt i valet till kommun- och landstingsfullmäktige har alla som fyllt 18 år och är folkbokförda i kommunen. Det gäller svenska medborgare, men också de som är medborgare i något annat EU-land inklusive Norge och Island.

Även medborgare i andra länder får rösta om de varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen.

Senast uppdaterad: 27 september, 2018