Örebro har byggt sig till balans

Laxå är det senaste exemplet på en kommun som vänt från överskott till bostadsbrist.

2017 har bostadsbristen lättat i Örebro och Lekeberg. Nu råder i stället brist i kommuner som för inte så länge sedan rev bostäder.

Fem års rekordstort byggande i Örebro har gett resultat. Nu bedömer kommunen att man byggt ikapp bostadsbristen. Även Lekeberg, som är en del av samma bostadsmarknad, följer i spåren.

I stället råder brist i flertalet av de kommuner som tidigare kämpat med överskott och rivit många hundra lägenheter. Laxå är det färskaste exemplet.

Ingen exakt vetenskap

Det framgår av den så kallade bostadsmarknadsenkäten, där Boverket varje år ber kommunerna att bedöma läget.

Bedömningen är subjektiv. Ibland kan det handla om att bostäderna inte matchar behoven eller ligger på fel ställe i kommunen.

I Karlskoga, Kumla, Nora och Lindesberg har man till exempel balans utanför centralorten. Laxå däremot uppger att det råder brist i hela kommunen.

God fart i Örebroregionen

Byggandet i länet, framför allt i Örebroregionen, kom igång ordentligt 2012 efter många år på sparlåga. Sedan dess har det byggts mer än 6 000 bostäder i länet, varav över 5 000 i Örebro kommun.

Hittills har byggboomen i stort sett varit begränsad till Örebro och dess närmaste kranskommuner. Ser man till kommunernas bedömning (se tabell nedan) av vad som kommer att påbörjas de närmaste åren fortsätter det så – med några undantag.

Trendbrott i Askersund

Askersund, där man inte byggt flerbostadshus på många år, ser ut att komma igång med det. Även  Nora och Lindesberg, som fick sina första nya flerbostadshus på många år 2016, fortsätter bygga.Karlskoga och Hallsberg har också ambitiösa planer.

En viss försiktighet är dock på sin plats, planerna är ofta större än det som verkligen byggs. Men Örebroregionen har snarare överträffat prognoserna de senaste åren.

 

  Kommunernas bedömning av bostadsbyggandet i Örebro län 2017-2018
  Förväntat byggande 20171   Förväntat byggande 20181 varav
Kommun Småhus Flerbost Summa Småhus Flerbost Summa Totalt småhus flerbost
Askersund 28 51 79 28 20 48 127 44 % 56 %
Degerfors 3 8 11 3 0 3 14 43 % 57 %
Hallsberg 20 50 70 20 94 114 184 22 % 78 %
Hällefors 0 1 1 0 2 2 3 0 % 100 %
Karlskoga 25 126 151 25 70 95 246 20 % 80 %
Kumla 75 160 235 40 130 170 405 28 % 72 %
Laxå 14 3 17 8 2 10 27 81 % 19 %
Lekeberg 35 0 35 38 0 38 73 100 % 0 %
Lindesberg 5 130 135 5 76 81 216 5 % 95 %
Ljusnarsberg 0 0 0 0 0 0 0
Nora 5 10 15 5 40 45 60 17 % 83 %
Örebro 115 995 1 110 95 805 900 2 010 10 % 90 %
Örebro län 325 1 534
1 859
267 1 239
1 506
3 365
18 % 82 %
Riket 2 14 500
53 500
68 000
15 000
55 500
70 500
138 500
21 % 79 %
Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017.
1) De bostäder som kommunen med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar bedömer kommer att påbörjas under åren 2017 och 2018.
2) Prognos i Boverkets Indikatorer maj 2017.

 

LÄS MER: Brist, balans, överskott

I Bostadsmarknadsenkäten 2017 svarade 255 av landets 290 kommuner att de hade underskott (brist) på bostäder. 34 rapporterade balans, och 1 överskott.

Boverkets definitioner:

Balans på bostadsmarknaden innebär att konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Obalans på bostadsmarknaden i form av underskott innebär inte alltid att det finns bostadssociala problem såsom trångboddhet eller omfattande andrahandsuthyrning som utbrett fenomen. Underskott på bostäder kan innebära att det i kommunen finns en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till en ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger underskott på bostäder innebär i många fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen.

Obalans på bostadsmarknaden i form av överskott innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder, eller bostäder till salu, än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av ett överskott. Ett överskott på bostäder behöver inte heller innebära att det finns lämpliga bostäder i förhållande till hur efterfrågan och/eller behovet ser ut i kommunen.

Senast uppdaterad: 9 maj, 2017