Invandringen vänder negativa trenden

De senaste åren har befolkningen i Värmland börjat öka igen.

De senaste åren har Värmlands befolkning börjat öka igen.

Under fjolåret fortsatte Sveriges befolkning att öka, men i långsammare takt. Också antalet värmlänningar ökade under 2018, med drygt 1 000.

Befolkningen ökade i nio av länets 16 kommuner. Karlstad och Hammarö stod för merparten. Värt att notera är att Årjäng, vars befolkning ökade med 63 personer, nu har över 10 000 invånare, för första gången sedan 1993.

I sju kommuner minskade befolkningen, mest i Kristinehamn och Torsby. De och Storfors är samtliga med bland de 15 kommuner i landet som hade de största befolkningstappen 2018, procentuellt sett.

Karlstad inflyttningsmagnet

Det dör fler värmlänningar än vad som föds. Befolkningsökningen beror alltså på inflyttning. Över 9 000 flyttade till länet (varav 2 700 från andra länder), medan 7 700 flyttade därifrån.

Karlstad är den stora magneten. Dit flyttar både invandrare, personer från andra län och från andra värmländska kommuner. Många flyttar också från Karlstad, men nettot av flyttandet gav 2018 kommunen ett tillskott på 1 250 personer.

För många andra värmlandskommuner är bilden den motsatta. Sju kommuner hade under 2018 negativa flyttningsnetton. Största tappet hade Kristinhehamn, som dessutom hade länets största födelseunderskott – det gav tillsammans en folkminskning med 314 personer.

Nu vänder det uppåt

I mitten av 1990-talet var Värmlands befolkning som störst. Sedan tog utflyttningen fart i krisens spår, jobb försvann och befolkningen minskade med cirka 10 000 personer.

Vid sekelskiftet hejdades befolkningsraset och från och med 2012 har länets befolkning ökat varje år. Det är främst i Karlstad/Hammarö, med drygt en tredjedel av länets befolkning, som invånarantalet ökar. Precis som i andra län är det högskoleorter och större städer som växer.

Allt äldre befolkning

Alla   kommuner utom Hammarö har en större andel över 65 år än riksgenomsnittet. Eftersom befolkningen är förhållandevis gammal har de flesta kommuner födelseunderskott, det vill säga att fler dör än det föds.

 

Värmlands län 2018
Födda + 2 895
Döda – 3 131
Födelsenetto – 236
Inflyttade
Därav fr andra län
Därav fr utlandet
+ 9 040
6 294
2 746
Utflyttade
Därav till andra län
Därav till utlandet
– 7 706
6 785
921
Flyttningsnetto + 1 334
Folkökning* + 1 083
Antal invånare
*Justerat med sent rapporterade händelser.
Källa: SCB
281 482
Efter raset på 1990-talet ökar nu befolkningen igen.

Efter befolkningsraset på 1990-talet har läget stabiliserats, och nu ökar länet igen.

Senast uppdaterad: 27 februari, 2019