Byggplaner även i gamla krisorter

11 av 16 kommuner rapporterar bostadsbrist 2017.

2017 är första året på evigheter som inte en enda av Värmlandskommunerna rapporterar överskott på bostäder. Bristen dominerar.

För ett tiotal år sedan var det stora problemet i Värmland tomma lägenheter. 2017 är det, för första gången på mycket länge, inte en enda av Värmlands kommuner som rapporterar överskott på bostäder.

I stället har bostadsbristen brett ut sig. Från att tidigare mest ha varit akut i Karlstad med omnejd omfattar den nu 11 av länets 16 kommuner.

Ingen exakt vetenskap

Det framgår av Bostadsmarknads-enkäten, där Boverket varje år ber kommunerna bedöma läget på bostadsmarknaden.

Men bedömningen är subjektiv. Ibland kan bristen, eller underskott som det kallas i Boverkets enkät, handla om att bostäderna inte matchar behoven. Eller att de ligger i utkanten av kommunen.

Till exempel uppger både Torsby, Sunne och Arvika att det råder balans utanför centralorten. Och Hagfors, som har balans i övrigt, rapporterar att det råder överskott på bostäder i vissa delar av kommunen.

Byggboom i Karlstad

Antalet nybyggda bostäder i Värmland var extremt lågt under många år. Men 2015 blev över 700 nya bostäder inflyttningsklara, och 2016 ännu fler. Det är framför allt i Karlstad och Hammarö det byggs, och så ser det i huvudsak ut att fortsätta.

Fler kommuner på gång

Men nu planeras nybyggen även i andra kommuner, som vi kan se i tabellen nedan. I Arvika, Kil, Kristinehamn och Sunne finns planer på ett stort antal lägenheter i flerbostadshus. Även Munkfors har nya lägenheter på gång.

Dock bör man ha i minnet att det som verkligen byggs brukar bli mindre än vad kommunerna förväntar sig. Av SCB:s preliminära statistik över påbörjade bostäder 2016 kan man utläsa att ungefär två tredjedelar av vad kommunerna trodde skulle byggstartas 2016 verkligen kom igång.

 

  Kommunernas bedömning av bostadsbyggandet i Värmland 2017-2018
  Förväntat byggande 20171   Förväntat byggande 20181 varav
Kommun Småhus Flerbost Summa Småhus Flerbost Summa Totalt småhus flerbost
Arvika 20 48 68 20 30 50 118 34 % 66 %
Eda 0 0 0 0 0 0 0
Filipstad 0 0 0 0 0 0 0
Forshaga 7 0 7 0 0 0 7 100 % 0 %
Grums 4 0 4 4 0 4 8 100 % 0 %
Hagfors 0 0 0 0 0 0 0
Hammarö 41 182 223 35 80 115 338 22 % 78 %
Karlstad 80 625 705 75 733 808 1 513 10 % 90 %
Kil 30 20 50 30 58 88 138 43 % 57 %
Kristinehamn 40 42 82 35 21 56 138 43 % 57 %
Munkfors 0 25 25 0 0 0 25 0 % 100 %
Storfors 0 1 1 0 0 0 1 0 % 100 %
Sunne 5 30 25 7 71 78 113 11 % 89 %
Säffle 2 13 15 2 24 26 41 10 % 90 %
Torsby 0 22 22 0 15 15 37 0 % 100 %
Årjäng 0 8 8 0 1 1 9 0 % 100 %
Värmland 229 1 016
1 245
208 1 033
1 241
2 486
18 % 82 %
Riket2 14 500
53 500
68 000
15 000
55 500
70 500
138 500
21 % 79 %
Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017.
1) De bostäder som kommunen med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar bedömer kommer att påbörjas under åren 2017 och 2018.
2) Prognos i Boverkets Indikatorer maj 2017.

 

LÄS MER: Brist, balans, överskott

I Bostadsmarknadsenkäten 2017 svarade 255 av landets 290 kommuner att de hade underskott (brist) på bostäder. 34 rapporterade balans, och 1 överskott.

Boverkets definitioner:

Balans på bostadsmarknaden innebär att konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Obalans på bostadsmarknaden i form av underskott innebär inte alltid att det finns bostadssociala problem såsom trångboddhet eller omfattande andrahandsuthyrning som utbrett fenomen. Underskott på bostäder kan innebära att det i kommunen finns en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till en ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger underskott på bostäder innebär i många fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen.

Obalans på bostadsmarknaden i form av överskott innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder, eller bostäder till salu, än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av ett överskott. Ett överskott på bostäder behöver inte heller innebära att det finns lämpliga bostäder i förhållande till hur efterfrågan och/eller behovet ser ut i kommunen.

Senast uppdaterad: 10 maj, 2017