Byggplaner även i gamla krisorter

11 av 16 kommuner rapporterar bostadsbrist 2018.

2017 var första året på mycket länge som ingen av länets kommuner rapporterade överskott på bostäder. Sedan dess dominerar bristen.

För ett tiotal år sedan var det stora problemet i Värmland tomma lägenheter.

Nu har i stället bostadsbristen brett ut sig. Från att tidigare mest ha varit akut i Karlstad med omnejd omfattar den nu 11 av länets 16 kommuner.

Ingen exakt vetenskap

Det framgår av Bostadsmarknadsenkäten, där Boverket varje år ber kommunerna bedöma läget på bostadsmarknaden.

Men bedömningen är subjektiv. Ibland kan bristen, eller underskott som det kallas i Boverkets enkät, handla om att bostäderna inte matchar behoven. Eller att de ligger i utkanten av kommunen.

Till exempel uppger både Eda, Torsby, Forshaga, Arvika och Grums att det råder balans utanför centralorten.

Å andra sidan har kommuner som rapporterar balans – Sunne, Filipstad och Säffle – brist på bostäder i centralorten.

Byggboom i Karlstad

Antalet nybyggda bostäder i Värmland var extremt lågt under många år. Men 2015 blev över 700 nya bostäder inflyttningsklara, och 2016–2017 ännu fler. Det är framför allt i Karlstad och Hammarö det byggs, och så ser det i huvudsak ut att fortsätta.

Fler kommuner på gång

Men nu planeras nybyggen även i andra kommuner, som vi kan se i tabellen nedan. I Kristinehamn Sunne och Årjäng finns planer på ett stort antal lägenheter i flerbostadshus, och även Kil, Eda, Säffle och Filipstad har nya lägenheter på gång. I Munkfors har man redan börjat, enligt SCB:s preliminära statistik.

Dock bör man ha i minnet att det som verkligen byggs brukar bli mindre än vad kommunerna förväntar sig. 2017 påbörjades ungefär 80 procent av vad kommunerna uppgav i förra årets enkät.

 

  Kommunernas bedömning av bostadsbyggandet i Värmland 2018–2019
  Förväntat byggande 20181   Förväntat byggande 20191 varav
Kommun Småhus Flerbost Summa Småhus Flerbost Summa Totalt småhus flerbost
Arvika 15 28 43 20 30 50 93 38 % 62 %
Eda 2 10 12 2 10 12 24 17 % 83 %
Filipstad 0 0 0 0 40 40 40 0 % 100 %
Forshaga 19 0 19 14 7 21 40 83 %  18 %
Grums 3 0 3 3 0 3 6 100 % 0 %
Hagfors 1 0 1 0 0 0 1 100 % 0 %
Hammarö 52 53 105 40 120 160 265 35 % 65 %
Karlstad 34 667 701 3 410 413 1 114 3 % 97 %
Kil 10 29 39 10 0 10 49 41 % 59 %
Kristinehamn 30 61 91 30 42 72 163 37 % 63 %
Munkfors 4 30 34 4 0 4 38 21 % 79 %
Storfors 0 0 0 0 0 0 0
Sunne 7 94 101 10 59 69 170 10 % 90 %
Säffle 5 25 30 0 0 0 30 17 % 83 %
Torsby 29 3 32 0 0 0 32 91 % 9 %
Årjäng 0 34 34 0 30 30 64 0 % 100 %
Värmland 211 1 034
1 245
136 748
884
2 129
16 % 84 %
Riket2 12 455
71 367
83 822
12 268
78 676
90 944
174 766
14 % 86 %
Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018.
1) De bostäder som kommunen med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar bedömer kommer att påbörjas under åren 2018 och 2019.
2) Summan av samtliga kommuners uppskattning. Historiskt har den genomsnittliga överskattningen varit 28 procent, enligt Boverket.

 

LÄS MER: Brist, balans, överskott

I Bostadsmarknadsenkäten 2018 svarade 243 av landets 290 kommuner att de hade underskott (brist) på bostäder. 42 rapporterade balans, och 3 överskott.

Boverkets definitioner:

Balans på bostadsmarknaden innebär att konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Obalans på bostadsmarknaden i form av underskott innebär inte alltid att det finns bostadssociala problem såsom trångboddhet eller omfattande andrahandsuthyrning som utbrett fenomen. Underskott på bostäder kan innebära att det i kommunen finns en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till en ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger underskott på bostäder innebär i många fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen.

Obalans på bostadsmarknaden i form av överskott innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder, eller bostäder till salu, än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av ett överskott. Ett överskott på bostäder behöver inte heller innebära att det finns lämpliga bostäder i förhållande till hur efterfrågan och/eller behovet ser ut i kommunen.

Senast uppdaterad: 9 maj, 2018