Bostadsbristen breder ut sig i länet

Nio kommuner uppger att de har bostadsbrist, men ännu fler rapporterar brist i centralorten.

Nio kommuner uppger att de har bostadsbrist, men ännu fler har brist på hyreslägenheter i centralorten.

Nio av Värmlands kommuner uppger att de har bostadsbrist 2016. Det är tre fler än året före. Och ytterligare tre har brist på bostäder i centralorten.

Det framgår av Bostadsmarknadsenkäten, där Boverket varje år ber kommunerna bedöma läget på bostadsmarknaden.

Överskott i Torsby

Nu är det bara i Torsby som tomma lägenheter uppges vara ett problem.

I Hagfors revs ett 30-tal lägenheter förra året, men inga ytterligare rivningar är planerade och man har inte längre överskott på bostäder. Det finns till och med planer på att bygga ett 40-tal nya lägenheter (se tabell nedan).

Byggboom i Karlstad

Antalet nybyggda bostäder i Värmland har sjunkit under många år. Men 2015 blev över 700 nya bostäder inflyttningsklara, vilket är mer än dubbelt så mycket som åren innan.

Det är framför allt i Karlstad och Hammarö det byggs, och så ser det i huvudsak ut att fortsätta.

Fler kommuner på gång

Som vi kan se i tabellen nedan är det fler Värmlandskommuner som har nybyggen på gång 2016 och 2017. I Arvika, Forshaga, Kristinehamn, Sunne och Säffle finns planer på ett stort antal lägenheter i flerbostadshus.

Dock ska man ha i minnet att det som verkligen byggs brukar bli mindre än vad kommunerna förväntar sig.

Närheten till Norge påverkar

I gränstrakterna mot Norge har köpstarka norrmän satt press på bostadsmarknaden. Eftersom det inte finns så många hyresrätter på de här orterna är egnahem ett naturligt val även för ungdomar, men de har svårt att hänga med i budgivningen.

 

  Kommunernas bedömning av bostadsbyggandet i Värmland 2016-2017
  Förväntat byggande 20161   Förväntat byggande 20171 varav
Kommun Småhus Flerbost Summa Småhus Flerbost Summa Totalt småhus flerbost
Arvika 14 0 14 20 58 78 92 37 % 63 %
Eda 0 0 0 0 0 0 0
Filipstad 2 0 2 2 0 2 4 100 % 0 %
Forshaga 3 32 35 3 0 3 38 16 % 84 %
Grums 5 0 5 5 0 5 10 100 % 0 %
Hagfors 0 0 0 0 40 40 40 0 % 100 %
Hammarö 100 50 150 100 50 150 300 67 % 33 %
Karlstad 70 777 847 50 611 661 1 508 8 % 92 %
Kil 26 48 74 13 0 13 87 45 % 55 %
Kristinehamn 29 0 29 30 42 72 101 58 % 42 %
Munkfors 0 0 0 0 0 0 0
Storfors 0 0 0 0 1 1 1 0 % 100 %
Sunne 7 25 32 7 40 47 79 18 % 82 %
Säffle 5 6 11 5 21 26 37 27 % 73 %
Torsby 0 0 0 0 0 0 0
Årjäng 0 0 0 0 0 0 0
Värmland 261 938 1 199 235 863 1 098 2 297 22 % 78 %
Riket2 11 000 43 000 54 000 12 000 46 000 58 000 112 000 21 % 79 %
Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2016.
1) De bostäder som kommunen med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar bedömer kommer att påbörjas under åren 2016 och 2017.
2) Prognos i Boverkets Indikatorer maj 2016.

 

LÄS MER: Brist, balans, överskott

I Bostadsmarknadsenkäten 2016 svarade 240 av landets 290 kommuner att de hade underskott (brist) på bostäder. 40 rapporterade balans, och 10 överskott.

Boverkets definitioner:

Balans på bostadsmarknaden innebär att konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Obalans på bostadsmarknaden i form av underskott innebär inte alltid att det finns bostadssociala problem såsom trångboddhet eller omfattande andrahandsuthyrning som utbrett fenomen. Underskott på bostäder kan innebära att det i kommunen finns en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till en ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger underskott på bostäder innebär i många fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen.

Obalans på bostadsmarknaden i form av överskott innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder, eller bostäder till salu, än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av ett överskott. Ett överskott på bostäder behöver inte heller innebära att det finns lämpliga bostäder i förhållande till hur efterfrågan och/eller behovet ser ut i kommunen.

Senast uppdaterad: 10 januari, 2017