Mycket höga taxor i Värmland

Bara tre kommuner har en samlad taxenivå under riksgenomsnittet.

Bara Karlstad, Kristinehamn och Arvika har en samlad taxenivå under riksgenomsnittet. Taxorna brukar vara högre i glesbygd.

I de flesta kommuner har taxorna höjts tre-fyra gånger mer än den allmänna prisnivån.

I de flesta kommuner har taxorna höjts tre-fyra gånger mer än den allmänna prisnivån KPI.

Värme, vatten, el och sophämtning är dyrt i Värmland. 13 av länets 16 kommuner har högre totaltaxa än snittet i riket, och länsgenomsnittet är näst högst i landet.

Bara Karlstad, Kristinehamn och Arvika har en samlad taxenivå som ligger under riksgenomsnittet.

I Karlstad går drygt 1 800 kronor i månaden till taxor och avgifter i en normalstor lägenhet. I grannkommunen Hammarö får hyresgästen i snitt betala 460 kronor mer för samma förbrukning, och i länets dyraste kommun, Årjäng kostar samma förbrukning ytterligare 60 kronor i månaden.

Något lägre höjning i Värmland

Den genomsnittliga höjningen av taxorna i riket mellan 2017 och 2018 blev hela 6,1 procent, medan den allmänna prisnivån, KPI, bara ökade med 1,9 procent.

I länets kommuner blev den genomsnittliga höjningen något lägre, 4,5 procent. Endast Kristinehamn, Säffle och Eda hade taxehöjningar över riksgenomsnittet.

Dyra elavtal

Tio Värmlandskommuner – Hammarö, Sunne, Torsby, Hagfors, Kil, Forshaga, Grums, Eda, Storfors och Munkfors – har Ellevio (fd Fortum) som elnätsföretag. De är alla med på listan över kommunerna med landets dyraste el. Förra året hade de tio kommunerna också de högsta elavgifterna i länet. Det har de fortfarande, trots att företaget sänkte nätavgiften med 5 procent. Ändå ökade den totala elkostnaden med 11,9 procent, på grund av höjda elhandelspriser och skatter. Men avståndet till övriga kommuner minskade något. I snitt ökade elpriserna i länet med 14,8 procent.

Taxorna har höjts mer än hyrorna

Taxor och avgifter har stigit betydligt mer än andra priser under en lång rad år. Sedan 1996 har taxenivån i Årjäng höjts fyra gånger mer än inflationen, mätt som KPI. Flera andra Värmlandskommuner ligger inte långt efter.

I riket som helhet har taxorna höjts med i drygt 80 procent sedan 1996, samtidigt som hyrorna höjts med cirka 50 procent och allmänna prisnivån KPI bara stigit med 26 procent.

 

Kostnader 2018 för olika nyttigheter, kr/kvm inkl moms
Kommun Fjärrv* El VA Avfall Total kostnad
Arvika 158 103 62 22 345
Eda 168 117 87 23 395
Filipstad* 164 99 79 20 362
Forshaga 179 117 73 16 385
Grums 180 117 75 18 389
Hagfors 167 117 63 23 369
Hammarö 177 117 94 20 408
Karlstad 157 100 52 16 325
Kil 171 117 94 17 399
Kristinehamn 175 102 55 17 350
Munkfors 184 117 83 17 401
Storfors 183 117 91 13 404
Sunne 175 117 79 25 396
Säffle 177 115 66 18 376
Torsby 180 111 93 21 405
Årjäng 181 115 105 18 419
Riksgenomsnitt 164 106 68 21 360
Källa: Avgiftsgruppen
*Värmekostnaderna baseras på en medelförbrukning i Sverige. I de kommuner som saknar fjärrvärme har värmekostnaden angetts till riksgenomsnittet för fjärrvärme. Filipstad har fjärrvärmenät, men uppgift om kostnaden 2018 saknas i Nils Holgersson-rapporten. Därför har man valt att ange schablonkostnaden i Filipstad.
LÄS MER: Nils Holgersson-undersökningen

Undersökningens metod är att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning. Undersökningen har genomförts varje år sedan 1996. Bakom den så kallade Avgiftsgruppen står HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sabo.

Länk till hela Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Avgiftsstudie 2018 (pdf, 73 sidor).

 

Senast uppdaterad: 16 oktober, 2018