Fler färdigställda bostäder under 2022
Bostadsbyggandet är känsligt för förändringar i konjunkturen, och hur mycket bostäder som byggs varierar över tid. 4 000 fler bostäder blev klara under 2022, jämfört med året innan. Under 2023 har samhällsekonomin däremot satt sina spår på byggandet, och Sverige upplever nu ett kraftigt fall i antalet byggstarter.
Skenande priser på el och fjärrvärme under 2023
Kostnaden för de taxor och avgifter som ingår i hyran har mer än fördubblats sen år 2000. Det är en betydligt större ökning än vad som har skett med den allmänna prisutvecklingen (KPI) i samhället. Enbart under 2023 ökade priset för el med 18 procent. Samtidigt såg priset på fjärrvärme en historisk ökning under året – den högsta sen 1996.
34 miljarder i stöd till det ägda boendet
Så mycket kostade rot- och ränteavdraget under 2022. Det är åtta gånger så mycket som bostadsbidraget och sju gånger så mycket som investeringsstödet till hyresrätter. Samtidigt är rot- och ränteavdraget inte jämnt fördelade mellan inkomstgrupperna i villa eller bostadsrätt. Stora delar av avdragen går till de med högst inkomster.
Investeringsstödet används till hälften av hyresrätterna
Det statliga investeringsstödet för att bygga hyresrätter har använts alltmer för varje år sen det infördes. Idag är stödet avskaffat, men det hann ge både fler och billigare hyresrätter. De kommunala bostadsbolagen har använt stödet mer än de privata bolagen, och stödets användning skiljer sig åt runt om i landet.
Bostadsbidraget halkar efter
Bostadsbidraget har inte följt med lönerna eller hyrorna i Sverige. Antalet hushåll som får bostadsbidrag har halverats. Idag är det bara de med lägst inkomster som får bidraget. Bostadsbidragets gränser behöver höjas om de ska spegla dagens bostadsmarknad.
Minst inkomstskillnad i norra Sverige
Hyresgäster har lägre inkomster än de som äger sina bostäder. Inkomstskillnaderna kan vara upp till 100 000 kr mellan hyrt och ägt boende. I hälften av Sveriges kommuner är inkomstskillnaden mellan villa och hyresrätt större än 50 procent. De största inkomstskillnaderna finns i Stockholms län. I norr är de långt ifrån lika stora.
Ränteavdraget ökar med 5 miljarder
Höjd ränta på bolån har lett till ökade kostnader för ränteavdraget. För varje procent räntan höjs innebär det 12 miljarder extra i kostnad för staten. Vid en ränta på 4 procent kostar ränteavdraget 48 miljarder.Samtidigt utgör hushållens bolån en allt större del av deras disponibla inkomster.