Lägre hyror med investeringsstöd

Investeringsstödet ger lägre månadshyra i nya hus.

I SCB:s statistik över hyror i nybyggda lägenheter redovisas också en uppdelning utifrån hur man förhandlat hyran.

Då syns investeringsstödets effekt: Ett par tusen lägre månadshyra än i bostäder som byggts utan stöd.

De allmännyttiga företagen använder stödet mest.
Läs mer

Se var det byggts mest lägenheter med stöd.

Här används
byggstödet

Det statliga investeringsstödet, som leder till lägre hyror, har använts flitigt i Malmö – men inte i Stockholm.
Läs mer

Bostadsbristen oroar unga vuxna

238 000 unga vuxna i Sverige är mambos mot sin vilja. Ett dystert rekord, som kommer från Hyresgästföreningens undersökning Unga vuxnas boende 2019.

Mer än en tredjedel av de unga vuxna oroar sig för att inte hitta någon bostad i framtiden och nästan lika många tvekar inför att bilda familj eller flytta till annan ort.
Läs mer

Dyrast bo i hyreslägenhet

Det är dyrare att bo i hyresrätt, i alla storlekar av bostäder.

Hyresgäster lägger större del av sina inkomster på boendet än de som äger sina bostäder. Men det beror inte bara på att de tjänar mindre, utan också på att hyresrätten är dyrare att bo i.

Det skiljer cirka 2 800 kronor i månaden mellan boendekostnaden i en villa och i en hyreslägenhet på fyra rum och kök.
Läs mer

Så fördelas rot-avdragen

Ju högre inkomst desto större rot-avdrag. Allra mest bidrag till renoveringar får de som har mer än en miljon i årsinkomst. Av kommunerna sticker Danderyd ut.

Läs mer

Nio av tio bor i bristkommun

Bostadsbristen har varierat mycket över åren.

Bostadsbristen fortsätter dominera.

212 av landets 290 kommuner rapporterade bostadsbrist i Boverkets enkät 2020. Det är tredje året i rad som antalet minskar.

Ändå bor 90 procent av befolkningen i en kommun med bostadsbrist. Bristen är ju störst i folkrika kommuner.

Läs mer

På Tapeten

På tapeten

Länkar till aktuell debatt och intressant material på andra webbplatser.

Strid om renovering
Kommunala bostadsföretaget Signalisten i Solna planerar en totalrenovering som skulle höja hyrorna med upp till 55 procent. Hyresgästerna tar hjälp av forskare, och det goda exemplet Knivstabostäder, för att visa att det finns bättre sätt att rusta husen.
Dyrt med marknadshyra
Hur hög skulle hyran bli om marknaden fick styra helt? Det har konsultföretaget Ramböll undersökt på uppdrag av Hyresgästföreningen. I Stockholm skulle hyrorna höjas med över 50 procent, och höjningar på 30–40 procent kan bli resultatet i andra större städer.
Kärvt för hyresgäster
Fyra av tio hyresgäster har fått försämrad ekonomi på grund av pandemin. Lika många oroar sig för att pandemin ska leda till att de inte kan betala hyran. Det visar en undersökning som gjorts på uppdrag av Hyresgästföreningen.
Förtur för våldsutsatta
Kommunala Örebrobostäder ger fler förturer till våldsutsatta kvinnor med barn. Behovet har ökat, och bostadsbristen gör det svårt för många att lämna en våldsam relation.
Ny lag drabbar hemlösa
En ny lag gjorde det brottsligt att vara folkbokförd på fel adress. Syftet var att komma åt bidragsfusk och handel med svartkontrakt. Nu visar Hem & hyras kartläggning att hälften av dem som åtalas är hemlösa som inte ens vet att de gjort fel.
Stöd till äldrebostäder rök fort
Det finns stöd att söka för den som vill bygga bostäder för äldre. Men pengarna som var avsatta tog snabbt slut.
Lån till hållbar renovering
Allmännyttiga Uppsalahem har beviljats ett så kallat Lån för social hållbarhet från Kommuninvest. Lånet ska användas för att renovera cirka 370 lägenheter i stadsdelen Eriksberg på ett sätt som ger hyresgästerna inflytande och gör att de har råd att bo kvar.
Svåruthyrt i norr
Sammanlagt cirka 700 lägenheter står tomma hos de allmännyttiga bostadsbolagen i Norrland. Ofta ligger de på små orter där efterfrågan är svag, och ibland är de helt enkelt för dyra. Det visar en kartläggning som tidningen Hem & hyra gjort.