Det är så här vi bor!

Fakta om bostadsmarknaden och samhällsutvecklingen i Sverige.

Aktuellt innehåll

Hur stor andel av sin inkomst lägger olika inkomstgrupper på sitt boende? Vad är det som gör att allt färre hushåll får bostadsbidrag? Hur många bostäder byggdes 2025? Läs vårt senaste innehåll där vi presenterar fakta och statistik inom aktuella områden.

Hyran tar stor del av inkomsten

I genomsnitt lägger hushållen 23 procent av disponibel inkomst på boende. Samtidigt är skillnaderna mellan olika upplåtelseformer och hushållstyper stora. Hushåll i hyresrätt lägger störst andel av sin inkomst på boendet, särskilt de med lägre inkomster. I bostadsrätt och ägt boende är andelen ofta lägre eftersom dessa boendeformer oftare nås av hushåll med högre inkomster.

Färre får bostadsbidrag

Antalet hushåll som får bostadsbidrag har minskat med över 60 procent på knappt 30 år. Den främsta orsaken är att reglerna för bostadsbidrag inte har följt med löneutvecklingen i samhället. Under 2026 höjs gränsen för hur hög boendekostnaden får vara för första gången på tre decennier, men nivån ligger fortfarande långt under den faktiska hyresutvecklingen.

Bostadsbyggande 2025

Preliminärt färdigställdes 28 900 bostäder under 2025. Det är en minskning med 37 procent jämfört med år 2024. Att bostadsbyggandet viker beror på en kombination av högre inflation, högre räntor, stigande byggkostnader och svagare efterfrågan.

Höjt rotavdrag 2025

Över en miljon villa- och bostadsrättsägare drog nytta av rotavdraget under 2025. På grund av en tillfällig höjning i avdragsrätten beräknas kostnaden för avdraget att bli den högsta på tio år.

Hur mycket avdraget används skiljer sig däremot åt beroende på inkomstklass. De med årsinkomster över 500 000 kronor står för hälften av det totala avdragsbeloppet och per invånare är avdragsbeloppet sju gånger större i Danderyd än i Dorotea.

Rotavdraget

Snabba fakta

Utforska statistik

Färre höginkomsttagare i hyresrätt

De senaste årtiondena har många hushåll med högre inkomster sökt sig bort från hyresrätten. Bakom utvecklingen finns flera förklaringar. Ombildningar av hyresrätter i storstäderna har gjort att hyresrättsbeståndet minskat, och att framför allt köpstarka hyresgäster i stället blivit bostadsrättsinnehavare. Därtill har snabba prisökningar på bostäder och generösa subventioner gjort det attraktivt att kliva in på ägarmarknaden, samtidigt som stigande hyror gjort det mindre förmånligt att hyra.

Det är främst till bostadsrätten som hushållen har flyttat sitt boende sedan 1991. Ökningen är störst i de övre kvintilerna, vilket sannolikt hänger samman med både de kraftiga prisuppgångarna och med ombildningarna av hyresrätter i storstäderna.

Levnadsstandard

Sakområden

På hemsidan har vi samlat faktasidor och analys inom sju olika sakområden: beståndet, byggande, subventioner, kostnader, hushållens ekonomi, hushållens boende och kommunstatistik. Här kan du utforska statistik inom olika områden av bostadsmarknaden och samhällsekonomin.

Beståndet

Fakta och statistik om bostadsbestånd, bostadsbrist, boendeformer, allmännyttan och privat hyressektor.

Byggande

Fakta och statistik om bostadsbyggande, byggbehov, byggkostnader och produktionskostnader.

Subventioner

Fakta och statistik om bostadspolitiska subventioner.

Kostnader

Fakta och statistik om hyror, bostadspriser, taxor och avgifter och andrahandsmarknaden.

Hushållens ekonomi

Fakta och statistik om boendeutgift, inkomster och levnadsstandard .

Hushållens boende

Fakta och statistik om hushållstyper, bostadsyta, trångboddhet och rörlighet på marknaden.

Kommunstatistik

Jämför Sveriges kommuner med riket för olika nyckeltal.

Vill du veta mer?

Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!

Kontakta oss

Om oss