Här används investeringsstödet

Ökande andel går till storstadsområden

Andelen investeringsstöd som går till storstadsregionerna ökar för varje år.

I statsbudgeten för år 2021 och 2022 har anslaget höjts till 3 200 miljoner per år.

Det statliga investeringsstödet till hyreslägenheter och studentbostäder infördes 2017. Syftet är framför allt att det ska byggas fler lägenheter med lägre hyror än i annan nyproduktion.

I kartan ovan kan du se hur många lägenheter som beviljats stöd i varje kommun, totalt under åren 2017–2020. En stor del av husen är fortfarande under byggnad.

Färgerna i kartan visar beviljat stöd i förhållande till antalet invånare i kommunen.

Betalas ut när husen är klara

Pengarna betalas inte ut förrän byggena är klara, vilket ofta är ett par år efter att bidraget beviljats.

Åren 2017–2020 har stöd till cirka 33 000 hyreslägenheter beviljats. Av dem var knappt hälften färdigbyggda 2020, och till dem har sammanlagt 5,3 miljarder betalats ut i stöd.

5 800 studentbostäder

Utöver detta har nära 5 800 studentbostäder beviljats stöd under samma period. Av dem hade cirka 2 500 fått bidraget utbetalt 2020, med en summa på totalt 585 miljoner kronor.

Ökat fokus på storstäder

De första åren visade byggherrar i storstadsområdena inte så stort intresse för investeringsstödet. Men efter att både stödbelopp och högsta tillåten hyra höjdes 1 maj 2018 har fler ansökningar kommit därifrån.

När regeringen, efter att stödet togs bort ur statsbudgeten 2019, återinförde stödet med nya regler från 1 feb 2020, stadgade man att stödet i större utsträckning ska gå till storstadsregionerna. Fördelningen ska utgå från Boverkets bedömning av behovet av nya bostäder.

Med det som grund har Boverket satt som mål att 75 procent av anslaget ska användas i storstadsregionerna. Facit under februari–december 2020 visar att man nästan nådde upp till det: 72 procent av stödet som beviljades enligt de nya reglerna gick till byggen i storstadsregioner.

Medveten satsning i Malmö

Men användningen av investeringsstödet hittills skiljer sig mellan de tre storstadsregionerna, som vi kan se i tabellen nedan. Det avspeglar skillnader både i kostnadsläge och bostadspolitiska ambitioner.

I Malmö har allmännyttans bolag MKB konsekvent och målmedvetet satsat på att bygga hyresrätter som många ska ha råd att bo i. Där är också bygg- och bostadspriser liksom medelinkomst lägre än i de båda andra storstadsregionerna.

I Stockholm och Göteborg däremot har byggandet dominerats av bostadsrätter, och även när man byggt hyresrätter har höga pris- och lönenivåer gjort det mer lönsamt för bostadsföretagen att bygga bostäder utan stöd. Det har varit möjligt att få hyresgäster även till mycket dyra lägenheter.

Stöd leder till lägre hyror

Även i andra län och kommuner där investeringsstödet använts flitigt är det resultat av en medveten satsning – ofta från allmännyttiga bostadsbolag – på att inte bara bygga bostäder, utan lägenheter som många kan efterfråga.

Statistik från SCB visar också att hyran i lägenheter där investeringsstödet använts är klart lägre än i hus som byggts utan stöd.

Ladda ned diagram