Ränteavdraget rusar i kostnad

Statens kostnaden för ränteavdraget har närmast dubblerats på bara ett år. Orsaken är de stigande räntorna på bolån. En procentenhets höjning av räntan betyder en ytterligare kostnad på 12 miljarder kronor.

Innehåll på denna sida

Höga räntor pressar upp kostnaden för ränteavdraget
Vad händer när räntorna stiger?
Bostadslånen ökar snabbare än inkomsterna
Ojämn fördelning mellan inkomstklasser
Så fungerar ränteavdraget

Höga räntor pressar upp kostnaden för ränteavdraget

Ränteavdraget på bostadslån kostade staten drygt 42 miljarder under 2023. Det är en ökning med 19 miljarder, eller 86 procent, jämfört med året innan.

Anledningen till den kraftigt ökade kostnaden är de stigande räntenivåerna. Hushållens totala bostadslån har inte ökat med samma nivåer under 2023, utan växte med knappt två procent.

Under 2022 hade dock bolåneräntorna redan nått högre nivåer, relativt till perioden innan. Jämför vi i stället ränteavdragets storlek under 2023 med vad den var två år tidigare (2021) har kostnaden ökat med hela 139 procent.

Mellan åren 2006–2023 har ränteavdraget kostat staten totalt 359 miljarder kronor.
 

Vad händer när räntorna stiger?

Kostnaden för ränteavdraget beror på både hushållens skuldnivå och det aktuella ränteläget. När räntorna stiger ökar kostnaden för ränteavdraget.

Varje procentenhets höjning av räntan innebär en ökad kostnad på drygt 12 miljarder för staten, sett till nivån på hushållens bolån under 2023.

Under 2023 var räntan i genomsnitt 3,4 procent, och det är även det år som ränteavdraget kostat mest pengar för staten under perioden 2006–2023. Trots att 2023 är det mest kostsamma år är det inte det år som har haft högst ränta på bolån.

Under perioden 2006–2012 var bolåneräntorna generellt på högre nivåer, men då var hushållens bolån lägre än vad de är idag. Det innebär att trots den högre räntan då blev kostnaden för ränteavdraget inte i närheten lika stor som den blev under 2023.

Sen dess har bostadspriserna ökat, samtidigt som räntan har legat på lägre nivåer. Två faktorer som har lett till att hushållens bolån vuxit kraftigt.
 

Bostadslånen ökar snabbare än inkomsterna

Mellan 2006–2023 har hushållens totala bolånestock ökat med drygt 220 procent. Hushållens totala disponibla inkomst har inte utvecklats i lika snabb takt, utan har ökat med cirka 110 procent under perioden.

En konsekvens av att lånestocken ökar snabbare än inkomsterna är att bolånen utgör en allt större del av hushållens disponibla inkomster. Under 2023 var bostadslånens andel av inkomsterna 146 procent. Det kan jämföras med 96 procent år 2006.

Stora lån gör hushåll sårbara för stigande räntekostnader och bostadsprisfall.
 

Ojämn fördelning mellan inkomstklasser

I inkomstdeklarationer från Skatteverket och offentlig statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) benämns ränteavdraget som en skattereduktion och finns i samlingsposten underskott av kapital. Utöver ränteavdraget på bolån ingår även ränta på andra typer av lån, sälj av fonder och aktier eller försäljning av bostäder som gått med förlust.

Den absolut vanligaste anledningen till skattereduktionen är ränteavdrag på bolån och underskott av kapital består till en övervägande majoritet av ränteavdraget.

Runt halva befolkningen har någon form av skattereduktion för underskott av kapital under 2022. Det motsvarar drygt 4,3 miljoner personer som är 20 år eller äldre. I genomsnitt betalades det ut 5 800 kronor per person som fick skattereduktionen.

Alla äger inte sina bostäder eller har innehav av aktier eller fonder. Räknat på underskott av kapital per invånare är genomsnittet lägre, 2 985 kronor per invånare.

Storleken på skattereduktionen skiljer sig åt mellan inkomstklasser, där de med högst inkomst får de största reduktionerna. Under 2022 gick 35 procent av skattereduktionen till personer med en årsinkomst över 500 000 kronor.
 

 

Underskott av kapital efter inkomstklass i Sverige 2022 
Taxerad årsinkomst (tkr) Antal i befolkningen Antal med avdrag Andel med avdrag Avdrag per invånare (kr) Avdrag i genomsnitt (kr) Summa (mnkr)
0 660 732 26 126 4% 145 3 700 95,6
1-39 325 007 52 870 16% 315 1 900 102,5
40-79 545 660 167 994 31% 746 2 400 406,9
80-119 737 700 260 011 35% 966 2 700 712,9
120-159 606 266 246 663 41% 1 331 3 300 807,2
160-199 493 120 227 043 46% 1 749 3 800 862,7
200-239 430 388 223 502 52% 2 264 4 400 974,2
240-279 448 734 259 787 58% 2 736 4 700 1227,9
280-319 492 756 313 305 64% 3 284 5 200 1 618
320-359 537 844 361 015 67% 3 735 5 600 2 009
360-399 561 175 389 119 69% 4 133 6 000 2319,3
400-499 1 100 324 783 058 71% 4 754 6 700 5 231
500-599 664 806 452 894 68% 5 219 7 700 3 470
600-799 509 073 344 709 68% 5 937 8 800 3 023
800-999 161 970 106 557 66% 6 685 10 200 1082,7
1000+ 155 638 92 140 59% 7 859 13 300 1 223
Totalt 8 431 193 4 306 793 51% 2 985 5 800 25 165

Anm. Antal invånare är i åldern 20+ år. Taxerad årsinkomst inkluderar skattepliktiga inkomster från lön, bidrag eller näringsverksamhet. Källa: SCB och egna beräkningar

Så fungerar ränteavdraget

Ränteavdraget (även kallat räntereduktion) för bolån är en skattereduktion för ränteutgifter. Avdraget är riktat till privatpersoner som äger sina bostäder.

Ränteavdraget innebär att det går att göra avdrag med 30 procent av räntekostnaderna upp till 100 000 kronor per år och person. Räntekostnader över 100 000 kronor är avdragsgilla med 21 procent. Är det fler personer som står på bolånet är det möjligt att göra avdrag efter dessa regler, per person.

Räntan är kostnaden för hushållens bostadslån. Avdraget minskar kostnaden för lånen och gör det möjligt för hushållen att betala mer för sina bostäder. Nackdelen är att en ökad utlåning leder till ökade bostadspriser och gör hushållen mer känsliga för förändringar i räntenivåer och bostadspriser.

Ränteavdraget infördes för första gången 1979, och då gick det att göra avdrag med upp till cirka 50 procent av räntekostnaderna. I samband med skattereformen 1990/1991 sänktes reduktionen till 30 procent.
 
 

Senast uppdaterad: 12 april, 2024