Allmännyttan
Allmännyttans andel av bostadsmarknaden fortsätter krympa. Detta beror främst på att andra delar av marknaden växer betydligt fortare.
Samtidigt som allmännyttans andel av bostadsmarknaden backar, växer den privata hyressektorn stadigt. Detta beror framför allt på att det byggts stora mängder nya privatägda hyresrätter de senaste åren.
På senare tid har den privata hyressektorn vuxit, både sett till antal bostäder och marknadsandel. Den huvudsakliga förklaringen är att det under en längre tid av låga räntor gjorts stora investeringar i byggandet av hyresrätter.
Sedan 2013 har andelen privatägda hyresrätter på hyresmarknaden därigenom ökat med fem procentenheter, från ungefär 50 till 55 procent. Detta är en direkt spegling av allmännyttans krympande marknadsandel. Sett till hela bostadsmarknaden har de privatägda hyresrätternas andel ökat från 19 till 21,5 procent.
Med tanke på att privatägda hyresrätter fortsatt utgör en stor del av nyproduktionen, kommer marknadsandelen sannolikt fortsätta växa framöver.
Mellan 2011 och 2022 var räntorna både i Sverige och internationellt på historiskt låga nivåer. I Sverige var styrräntan periodvis till och med negativ.
Syftet med den expansiva penningpolitiken var att få fart i ekonomin och uppmuntra till konsumtion och investeringar, genom sänkta finansieringskostnader. Ett område där detta fick tydligt genomslag är bostadsmarknaden. Låga räntor ledde till ökad belåning hos hushållen och snabbt stigande bostadspriser, men också till stora investeringar i bostadsbyggande.
Lägre finansieringskostnader anses vara en viktig delförklaring till den ökade produktionen av hyresrätter, eftersom lägre kostnader gör att fler projekt kan nå lönsamhet inom ramarna för hushållens betalningsförmåga. Internationellt låga räntor innebar dessutom att att avkastningen på andra säkra tillgångar sjönk, vilket styrde investeringar mot hyresbostäder som ett alternativ.
Under lågränteåren sköt bostadsbyggandet i höjden, dessutom med en allt större andel privatägda hyresrätter. Sedan 2011 har privatägda hyresrätter gått från att utgöra drygt 15, till över 40 procent av den totala nyproduktionen. Privata hyresrätter är därmed den enskilt största kategorin i svenskt bostadsbyggande.
Detta innebär samtidigt att privata fastighetsägare också står för en stor majoritet av alla hyresrätter som byggs. De senaste tio åren har privata fastighetsägare i genomsnitt byggt 16 500 nya hyresrätter varje år, jämfört med bara drygt 6 000 per år för de allmännyttiga bolagen.
Hur bostadsmarknaden ser ut skiljer sig kraftigt åt mellan olika delar av landet. Kartan visar hur stor del av bostadsmarknaden som utgörs av privatägda hyresrätter i kommunerna.
Hit räknar vi alla hyresrätter som inte ägs av vare sig allmännyttiga bolag eller andra ägare i kategorin “stat, region, kommun”. Där det är möjligt räknas även kooperativa hyresrätter bort.
Det innebär att kategorin innehåller hyresrätter som ägs av allt från professionella fastighetsbolag (inkl. sådana med koppling till AP-fonder), till bostadsrättsföreningar och fysiska personer.
Så som den definieras här består den privata hyressektorn alltså enbart av hyresrätter, och ska inte förväxlas med andrahandsmarknaden.
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!