Sveriges barnkammare: HITTAD

Larmen om de uteblivna barnen

Svenskarna, heter det, föder allt färre barn, heter det. Lite då och då snurrar det runt olika larm i media som i Aftonbladet 21/8/2025 eller detta i SVT 2024. Det brukar vara SCB:s fruktsamhetstal (speciellt ord) som avses och det är lågt, för lågt. SCB beskriver detta fruktsamhetstal som att det ”tar hänsyn till hur många kvinnor det finns i barnafödande ålder och är ett sätt att beskriva hur många barn som förväntas födas per kvinna.”

Som vanligt är våra problem mer internationella än vi brukar minnas i samhällsdebatten, men SCB har gjort en bra sammanställning av läget. Nog har det fallit mycket i Sverige, men vi ligger över snittet i Europa.

Vill unga inte ha barn – eller kan de inte?

Min personliga inställning är att hela frågan är lite överdriven. I Sverige har vi haft ungefär två miljoner barn och unga, sen cirka år 1880. Det är 150 år med mer eller mindre samma antal. Dessutom blir vi allt friskare och kan jobba lite högre upp i åldern för varje år som går. Någon kollaps av försörjningskvoten står vi inte inför.

Med det sagt är det ett problem om unga vuxna vill, men upplever att de inte kan skaffa barn. Är det så? Intervjuer går givetvis att hitta som tyder på det, men andra antyder snarare att unga inte vill.

Hur ska vi göra då? Jo, för den som vill se fler 30-åringar i parken med påsar under ögonen och en hämtkaffe i handen finns det i alla fall några saker att göra. Framtidstro kan vara en sak, hur får man till det då? Det får ni leta vidare efter, jag vet inte hur man väcker sådant. Men jag vet något annat, det är att det alltid finns undantag till våra trender och jag har hittat dem.

Kommunerna som trotsar utvecklingen

Likt Asterix galliska motstånd fortsätter en region lysa grönt – det inre Småland. Här, ihop med några utspridda kommuner fortsätter barnen levereras i stor skala. Det finns totalt sett 16 kommuner som alla legat över 1,9 i fruktsamhetstal i snitt de senaste fem åren. Sex av dessa kommuner ligger i Småland (med omnejd).

Kultur, framtidstro eller något i vattnet?

Vad är det med Småland? Det går att hitta lite gemensamma drag. Kommunerna med lägst barnafödande är alla städer, med högskolor och mycket bostadsrätter. De med högt barnafödande har alla låg andel bostadsrätter och mycket småhus, men det har många lågfödarkommuner med. På det stora hela är det oklart varför kommunerna i Småland sticker ut, samma landskap har även flera bottenkommuner. Är det något i vattnet? Är det småhuspriserna? Framtidshopp? Kanske är det kultur?

Jag har inga färdiga svar. Vad jag vet är att de som söker svar på gåtan om de vikande födslotalen bör söka i Småland, hela Sveriges barnkammare.