Ränteavdraget driver upp skulder och priser, inte ägandet

Ett dyrt bidrag till dem som redan har råd

Under 2024 kostade ränteavdraget staten minst 50 miljarder kronor. Det är en av de största skattesubventionerna i Sverige, och den är långt ifrån jämlik. Fyra av tio kronor går till personer med årsinkomster över 500 000 kronor. Det innebär att ränteavdraget i praktiken fungerar som ett bidrag till dem som redan har de bästa förutsättningarna på bostadsmarknaden.

Driver upp skulder och priser

Ränteavdraget gör det billigare att låna och bidrar därmed till högre skuldsättning och högre bostadspriser. Det uppmuntrar större lån och dyrare bostäder snarare än att hjälpa unga och låginkomsttagare in på marknaden.

Forskning från Danmark visar att en nedtrappning av avdraget inte påverkar hur många som äger sitt boende, utan främst får medel- och höginkomsttagare att välja mindre och billigare bostäder, samt att minska sina räntekostnader. Sammantaget är ränteavdraget ett ineffektivt verktyg för att öka antalet personer som äger sitt boende, men effektivt för att driva upp skulder och priser, till fördel för gårdagens och dagens ägare snarare än framtidens.

Varför trappas fel avdrag ner?

Regeringen låter ränteavdraget för bolån vara kvar men har valt att fasa ut ränteavdraget för konsumtionslån (lån utan säkerhet), så kallade blancolån. Under 2025 gick det endast att dra av hälften av räntekostnaden och från och med januari 2026 har avdragsrätten försvunnit helt.

Konsumtionslån är en liten del av hushållens totala skulder men står, på grund av höga räntor, för mer än hälften av ränte- och amorteringskostnaderna. Att minska avdraget samtidigt som räntor och inflation är höga riskerar att försätta fler i ekonomiskt svåra lägen. Redan år 2023 hade 160 000 personer skulder hos Kronofogden kopplade till konsumtionslån. Det är en ökning med 23 procent sedan 2020.

Grafen till vänster visar utvecklingen av totala skulder (ej endast konsumtionslån) och antal skuldsatta hos Kronofogden. Sen 2010 har antalet skuldsatta hållit sig på en jämn nivå, det är i stället storleken på skulden som ökat, och därmed har de skuldsatta fått allt större skulder.

Finland har fasat ut ränteavdraget

Finland har, sen 2023, helt trappat ner ränteavdraget för bolån för en egen stadigvarande bostad. Nedtrappningen skedde långsamt under en tioårsperiod och med ett tydligt syfte: att minska skuldsättningen och skapa ett mer neutralt skattesystem.

Dags för en ny riktning

Det är dags att ompröva ränteavdraget. En successiv och långsam nedtrappning är att föredra för att undvika kraftiga kostnadsökningar för dagens låntagare, eventuellt kombinerat med att staten återför besparingen till hushållen. På kort sikt ökar räntekostnaderna för befintliga lån, men framtida låntagare påverkas mindre då de lånar mindre. De miljarder som idag subventionerar lån skulle kunna användas bättre – till exempel riktat stöd för låginkomsttagare, reformerat bostadsbidrag, stöd till bostadsbyggande eller skuldrådgivning.