När hemmet inte riktigt räcker till
I mer än hälften av Sveriges 290 kommuner lever idag strax under var tredje barn trångbott. Det är en dramatisk ökning sedan 2012, då samma siffra gällde för endast 65 kommuner. Och bakom statistiken finns barn som inte har en egen plats att leka, plugga eller dra sig undan på, och föräldrar som kämpar med att få vardagen att fungera i ett för litet hem.
När bostadspolitiken krympte och klyftorna växte
Sedan 1990-talet har Sverige gått från en aktiv bostadspolitik till en mer marknadsliberal modell. Statliga subventioner till bostadsbyggande har försvunnit, och ansvaret har i princip lämnats över till privata aktörer. Resultatet? Det byggs främst bostäder för de som redan har råd, inte för de som faktiskt behöver någonstans att bo.
För den som köpte sin bostad runt millennieskiftet har värdet ofta ökat flerfaldigt. För den som hyr, däremot, har utvecklingen inte gett någon ekonomisk fördel.
Konsekvenserna märks hemma och i skolan
Trångboddhet behöver inte vara dåligt, vissa kanske väljer att bo lite mindre i utbyte mot ett mer centralt läge, eller andra kvaliteter som värderas högre än yta. Men trångboddhet som inte är självvald kan ha en negativ inverkan på människors hälsa. Barn som växer upp trångt kan riskera sämre skolresultat och psykiskt välmående. Det är svårt att koncentrera sig på läxorna när syskonen bråkar om utrymmet vid köksbordet, eller när man inte får sova ordentligt på grund av att sängen delas med någon annan.
För föräldrar kan trångboddheten också skapa stress och känslor av otillräcklighet. Särskilt när man vet att barnen påverkas men inte har möjlighet att göra något åt situationen.
De med minst möjlighet att påverka bor trängst
Siffror från SCB visar att trångboddheten är som störst bland unga vuxna (20–39 år), personer med låga inkomster, boende i storstäder och de som står utanför arbetsmarknaden. Det är också dessa grupper som ofta har minst möjlighet att påverka sin boendesituation.
Att ge trångbodda familjer förtur till större lägenheter skulle kunna vara ett steg i rätt riktning. Men det behövs även fler lägenheter som en bredare grupp har råd att efterfråga.
För de som behöver en större bostad är det inte alltid så lätt att få en. I Stockholm är kötiderna till hyresrätterna långa. Kortast är det dock för nyproducerade hyresrätter, där hälften gick till personer med 0–4 års kötid, medan motsvarande kötid i det äldre beståndet bara gällde 22 procent av förmedlingarna. Hyresnivåerna i nyproduktion är däremot betydligt högre. 84 procent av de nyproducerade fyror som förmedlades via Stockholms Bostadsförmedling hade en månadshyra på minst 18 000 kronor år 2025. Bland treor låg 72 procent mellan 14–18 000 kronor. Motsvarande andelar i äldre beståndet, för samma hyresnivåer, var 12 respektive 14 procent.
Trångboddhet handlar i grunden om jämlikhet och livschanser. Ett tryggt hem med plats för vardag, vila och växande är en grundläggande förutsättning för att människor ska må bra, och för att samhället ska fungera.
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!