Hyran tar stor del av inkomsten

Hyran tar i snitt cirka 27 procent av inkomsten.

Skillnaden mellan boendeformerna ser ut att ha minskat sedan förra mätningen, men förändringarna ryms inom felmarginalen.

Den andel av inkomsten som går till boendet har minskat sedan början av 2000-talet – men det är stor skillnad mellan upplåtelseformerna.

För hyresgästerna tar hyran fortsatt en hög andel, 27 procent, av hushållets disponibla inkomst. För hushåll i bostadsrätt är motsvarande siffra 20 procent, och för villaägare 16 procent.

Då är även amorteringar inräknade i den genomsnittliga boendeutgiften för villaägare och bostadsrättsinnehavare.

Inkomsterna lägre

Måttet på hur stor andel av inkomsten som boendet tar påverkas naturligtvis också av hur höga inkomsterna är. Hyresgäster har i genomsnitt lägre inkomst än de som äger sina bostäder, och skillnaden gentemot de andra grupperna har ökat.

Men också boendekostnaderna har utvecklats olika. Även här är det hyresgäster som är de stora förlorarna, med hyror som stigit mycket mer än kostnaderna för att bo i eget småhus.

För kvinnliga pensionärer i hyresrätt går mer än 40 procent av pengarna till hyran.

För ensamstående, särskilt pensionärer, går en större del av inkomsten till boendet.

Ensamstående får minst över

De som lägger störst andel av sina inkomster på boendet är, förstås, de som bor ensamma. För en ensamstående kvinnlig pensionär går i genomsnitt 39 procent av hushållskassan till boendet – om hon bor i hyresrätt. Bor hon i bostadsrätt står boendekostnaden bara för 28 procent av den disponibla inkomsten.

Hyresgäster betalar mest även i kronor

SCB:s kartläggning av hushållens boendeutgifter visar inte bara att hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, utan att de också betalar mest per månad när man jämför bostäder av liknande storlek.

 

LÄS MER: Källor och definitioner

Siffrorna på den här sidan kommer från SCBs undersökning Hushållens boendeutgifter, som normalt publiceras vartannat år. Men den senaste uppdateringen, för 2020, gjordes tre år efter föregående undersökning.
För åren 2006–2013 kommer uppgifterna från SCBs undersökning Hushållens ekonomi. Båda är urvalsundersökningar där ett slumpmässigt urval av individer 18 år och äldre samt de kosthushåll de tillhör ingår. Men eftersom metoderna delvis skiljer sig åt anger SCB att jämförelser dem emellan ska göras med försiktighet.

2020 gjordes studien på delvis annat sätt, med mindre underlag, vilket betyder större osäkerhet i resultatet. Till exempel ligger samtliga förändringar mellan 2017 och 2020 (övre diagrammet) inom det spann som SCB anger som felmarginal.

Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt.

För att det ska vara möjligt att jämföra boendeutgifter mellan olika upplåtelseformer ingår inte hushåll som bor i till exempel andrahandsboende, studentbostäder, seniorbostäder, egen hyresfastighet etc.

Boendeutgiften i hyresrätt är summan av hyran och egna utgifter för underhåll och reparation.

Boendeutgiften i äganderätt är summan av ränteutgift, amortering, driftsutgift samt utgift för underhåll och reparation. Den är också korrigerad med hänsyn till skatteeffekt.

Boendeutgiften i bostadsrätt är summan av avgift till bostadsrättsföreningen, ränteutgift och amortering samt egna utgifter för  underhåll och reparation. Den är också korrigerad med hänsyn till skatteeffekt.

Skatteeffekten är en minskning eller ökning av skatt på grund av skattereduktion för underskott av kapital och för underhåll och reparation som avser bostaden samt hushållets fastighetsavgift för bostaden. Dessutom ingår eventuell ränta på uppskovsbelopp efter försäljning av tidigare bostad.

Senast uppdaterad: 18 februari, 2022