Boendekostnaden för en hyresrätt har mer än dubblerats sen 1990-talet. Det är betydligt mer än både kostnaden för att bo i villa och andra priser i ekonomin. De senaste årens höjda elpriser och stigande räntor har däremot fått klyftan mellan hyrt och ägt boende att minska.
Mellan 1991 och 2023 har kostnaderna för att bo i en hyresrätt mer än dubblerats och det är klart dyrare att bo i hyresrätt än i ägda boendeformer.
Under lång tid ökade skillnaden mellan det hyrda och det ägda boendet. Det är på grund av att boendekostnaden i hyresrätt steg i snabbare takt än kostnaden för att bo i villa, samtidigt som det ägda boendet länge har gynnats av låga räntor som sänkt kostnaderna.
De senaste två åren har däremot skillnaden mellan boendeformerna minskat. Det är till stor del på grund av att boendekostnaden i det ägda boendet ökat kraftigt, i takt med stigande räntor och höjda elpriser.
Trots prisuppgången för villaboendet är det fortfarande stora skillnader mellan hyrt och ägt boende, till hyresrättens nackdel.
Vad består boendekostnaderna av?
På denna sida går det att läsa om hur boendekostnaden i hyresrätt och villa (egnahem) har utvecklats över tid.
Utvecklingen mäts genom konsumentprisindex (KPI) och tas fram av Statistiska centralbyrån (SCB). KPI mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för den privata konsumtionen i Sverige. Alltså det pris som konsumenter faktiskt betalar för olika varor och tjänster. KPI är ett av de vanligaste måtten på inflation.
Boende är en av varorna som ingår i KPI, och går att dela upp mellan hyresrätt och villa (egnahem), till sina egna så kallade delindex: