Taxorna höjs mer än andra priser

Taxorna totalt (röd linje) har stigit mer än hyrorna.

Alla kostnader som belastar boendet – och hyrorna – har ökat mer än andra priser (KPI).

Fjärrvärmen är tyngsta kostnaden av taxorna.

Fjärrvärmen står för närmare hälften av den totala taxekostnaden.

Ungefär en tredjedel av hyran består av taxor och avgifter för värme, el, vatten och avfall. I en genomsnittlig lägenhet uppgår taxorna till runt 2 000 kronor per månad.

Men det skiljer mycket mellan kommunerna. I den billigaste kommunen Luleå är den totala kostnaden 1 560 kr/mån medan de som bor i Nordanstig i Hälsingland får betala 2 428 kronor för samma förbrukning. En skillnad på drygt 1 000 kronor per månad.

Det visar den så kallade Nils Holgersson-rapporten, som varje år jämför taxor och avgifter i Sveriges samtliga kommuner.

Mer än dubbla inflationen

Mellan 2018 och 2019 steg den totala taxekostnaden med 4,8 procent, vilket motsvarar 95 kronor per månad för en lägenhet på 67 kvm. Höjningen är mer än dubbelt så stor som inflationen. Den var 1,9 procent, mätt som konsumentprisindex KPI.

Taxorna höjs mer än hyrorna

Avsevärt mer än inflationen har taxorna också höjts över hela den period som Avgiftsgruppens kartläggning pågått. Sedan 1996 har de samlade taxorna i genomsnitt stigit med 86 procent, att jämföra med 30 procent för KPI. Hyrorna, som ska betala de höjda taxorna, har under samma period stigit med drygt 50 procent.

Elnätet allt dyrare

Det som framför allt stigit kraftigt på senare år är elnätsavgifterna. De har i genomsnitt stigit med 27 procent på fem år och utgör nu en större kostnad än själva elen, alltså det som kallas elhandel i undersökningen.

Men skillnaden mellan olika elnätsföretag är stor. Avgiften i Berg är till exempel nästan tre gånger så hög som de 50 öre/kWh som Borlänge Energi tar ut.

Svagt konsumentskydd

Elnätspriset lyfts fram som ett särskilt problem i Avgiftsgruppens rapport. Man konstaterar att konsumentskyddet gentemot elnätsföretagen – som har monopol i sitt område – är svagt.

De investeringar som gjorts har dessutom skett i ett läge med historiskt låga räntor, och syftar till att driften ska bli mer rationell. Därmed bör man kunna vänta sig lägre eller åtminstone oförändrade elnätsavgifter framöver, menar Avgiftsgruppen.

Fjärrvärme och storlek avgör

Eftersom kostnaden för uppvärmning utgör ungefär hälften av de samlade taxorna är det oftast fjärrvärmepriset som avgör hur dyr kommunen är att bo i. Där är i allmänhet de kommuner som byggt ut sina fjärrvärmenät under lång tid vinnare.

En annan viktig faktor är kommunens storlek. Små kommuner har allmänt högre taxenivå, och glesbygdskommuner är dyrare än städer. Den skillnaden har dessutom ökat de senaste åren.

Men sådana faktorer förklarar inte hela skillnaden, det finns exempel på både höga och låga taxeniivåer i alla typer av kommuner.

 

I rapporten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Avgiftsrapport 2019 (pdf, 72 sidor) finns detaljerade siffror för samtliga kommuner. Det finns också på Avgiftsgruppens hemsida nilsholgersson.nu.

LÄS MER: Nils Holgersson-undersökningen

Undersökningens metod är att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning. Undersökningen har genomförts varje år sedan 1996. Bakom den så kallade Avgiftsgruppen står HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sabo.

Senast uppdaterad: 3 december, 2019