Taxorna kan skilja 1 000 kr/mån

Taxorna totalt (röd linje) har stigit mer än hyrorna.

Alla kostnader som belastar boendet – och hyrorna – har ökat mer än andra priser (KPI).

Fjärrvärmen är tyngsta kostnaden av taxorna.

Fjärrvärmen står för närmare hälften av den totala taxekostnaden.

Ungefär en tredjedel av hyran består av taxor och avgifter för värme, el, vatten och avfall. I en genomsnittlig lägenhet på 67 kvm uppgår taxorna till drygt 2 000 kronor per månad.

Men det skiljer mycket mellan kommunerna. I den billigaste kommunen Borlänge är den totala kostnaden 1 552 kr/mån medan de som bor i Nordanstig i Hälsingland får betala 2 574 kronor för samma förbrukning. En skillnad på mer än 1 000 kronor per månad.

Det visar den så kallade Nils Holgersson-rapporten, som varje år jämför taxor och avgifter i Sveriges samtliga kommuner.

Elnätet sjönk, allt annat steg

Mellan 2020 och 2021 steg den totala taxekostnaden med 2,3 procent, vilket är mer än den allmänna prisnivån (KPI) som steg med 1,7 procent. Så har det varit så gott som alla år som undersökningen gjorts.

Mest höjdes taxorna för VA och avfall, som steg med 4,8 respektive 4,1 procent. Fjärrvärmen höjdes med i snitt 1,2 procent och det samlade elpriset med 1,9 procent. Men bakom uppgiften om elpris döljer sig en höjning av elhandelspriserna med 11 procent samtidigt som nätavgifterna – den tyngre posten – sänktes med 2,9 procent.

Taxorna höjs mer än hyrorna

Avsevärt mer än inflationen har taxorna också höjts över hela den period som Avgiftsgruppens kartläggning pågått. Sedan 1996 har de samlade taxorna i genomsnitt stigit med 87 procent, att jämföra med 32 procent för KPI. Hyrorna, som ska betala de höjda taxorna, har under samma period stigit med cirka 53 procent.

Elnätet tung kostnad

Det som framför allt stigit kraftigt på senare år är elnätsavgifterna. Även om genomsnittet de senaste åren faktiskt sjunkit något utgör det sedan några år tillbaka en större kostnad än själva elen, alltså det som kallas elhandel i undersökningen.

Nätavgiften kan också skilja enormt mycket mellan olika kommuner, även sådana som ligger nära varandra och har liknande förutsättningar – men olika eldistributörer.

Fjärrvärme och storlek avgör

Eftersom kostnaden för uppvärmning utgör ungefär hälften av de samlade taxorna är det oftast fjärrvärmepriset som avgör hur dyr kommunen är att bo i. Där är i allmänhet de kommuner som byggt ut sina fjärrvärmenät under lång tid vinnare.

En annan viktig faktor är kommunens storlek. Små kommuner har allmänt högre taxenivå, och glesbygdskommuner är dyrare än städer. Den skillnaden har dessutom ökat de senaste åren.

Men sådana faktorer förklarar inte hela skillnaden, det finns exempel på både höga och låga taxenivåer i alla typer av kommuner.

I rapporten Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (pdf, 74 sidor) finns detaljerade siffror för samtliga kommuner. Det finns också på Avgiftsgruppens hemsida nilsholgersson.nu.

LÄS MER: Nils Holgersson-undersökningen

Undersökningens metod är att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning. Undersökningen har genomförts varje år sedan 1996. Bakom den så kallade Avgiftsgruppen står HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

Senast uppdaterad: 16 november, 2021