Taxorna kan skilja 1 000 kr/mån

Taxorna totalt (röd linje) har stigit mer än hyrorna.

Alla kostnader som belastar boendet – och hyrorna – har ökat mer än andra priser (KPI).

Fjärrvärmen är tyngsta kostnaden av taxorna.

Fjärrvärmen står för närmare hälften av den totala taxekostnaden.

Ungefär en tredjedel av hyran består av taxor och avgifter för värme, el, vatten och avfall. I en genomsnittlig lägenhet uppgår taxorna till runt 2 000 kronor per månad.

Men det skiljer mycket mellan kommunerna. I den billigaste kommunen Borlänge är den totala kostnaden 1 510 kr/mån medan de som bor i Nordanstig i Hälsingland får betala 2 543 kronor för samma förbrukning. En skillnad på drygt 1 000 kronor per månad.

Det visar den så kallade Nils Holgersson-rapporten, som varje år jämför taxor och avgifter i Sveriges samtliga kommuner.

Elpriset sjönk, allt annat steg

Mellan 2019 och 2020 sjönk ändå den totala taxekostnaden med 1,8 procent, vilket är ytterst sällsynt. Det har bara hänt två gånger på de 25 år som undersökningen gjorts. Dock beror det enbart på att elhandelspriset, som varierar mycket mellan åren, nu sjönk kraftigt.

Taxorna för fjärrvärme, VA och avfall höjdes däremot med 1,8 resepektive 3,8 och 4,3 procent. Samtidigt steg den allmänna prisnivån KPI, bara med 0,6 procent.

Taxorna höjs mer än hyrorna

Avsevärt mer än inflationen har taxorna också höjts över hela den period som Avgiftsgruppens kartläggning pågått. Sedan 1996 har de samlade taxorna i genomsnitt stigit med 83 procent, att jämföra med cirka 30 procent för KPI. Hyrorna, som ska betala de höjda taxorna, har under samma period stigit med drygt 50 procent.

Elnätet allt dyrare

Det som framför allt stigit kraftigt på senare år är elnätsavgifterna. Även om genomsnittet det senaste året faktiskt sjönk med 0,4 procent har det stigit med 24 procent på fem år och utgör nu en större kostnad än själva elen, alltså det som kallas elhandel i undersökningen.

Men skillnaden mellan olika elnätsföretag är stor. Avgiften i Berg är till exempel tre gånger så hög som de 50 öre/kWh som Borlänge Energi tar ut.

Fjärrvärme och storlek avgör

Eftersom kostnaden för uppvärmning utgör ungefär hälften av de samlade taxorna är det oftast fjärrvärmepriset som avgör hur dyr kommunen är att bo i. Där är i allmänhet de kommuner som byggt ut sina fjärrvärmenät under lång tid vinnare.

En annan viktig faktor är kommunens storlek. Små kommuner har allmänt högre taxenivå, och glesbygdskommuner är dyrare än städer. Den skillnaden har dessutom ökat de senaste åren.

Men sådana faktorer förklarar inte hela skillnaden, det finns exempel på både höga och låga taxenivåer i alla typer av kommuner.

 

I rapporten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Avgiftsrapport 2019 (pdf, 79 sidor) finns detaljerade siffror för samtliga kommuner. Det finns också på Avgiftsgruppens hemsida nilsholgersson.nu.

LÄS MER: Nils Holgersson-undersökningen

Undersökningens metod är att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning. Undersökningen har genomförts varje år sedan 1996. Bakom den så kallade Avgiftsgruppen står HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

Senast uppdaterad: 18 november, 2020