Rekordökning av fjärrvärmekostnad under 2023
Taxorna och avgifterna som ingår i hyran har mer än fördubblats på 23 år. Fjärrvärme upplevde en historisk prisökning under 2023 och priset på el fortsätter att stiga. Samtidigt kan det skilja upp emot 1 300 kronor i totalkostnad mellan kommuner.
Innehåll på denna sida
Stor men nödvändig kostnad
Priset för el och fjärrvärme ökar kraftigt
Fjärrvärme och kommunens storlek avgör månadskostnaden
Skiljer mer än 1 300 kr mellan kommuner
Så beräknas taxorna och avgifterna
Stor men nödvändig kostnad
Avfallshämtning, vatten och avlopp (VA) samt el och uppvärmning är nödvändigheter för alla bostäder. Samtidigt består ungefär en tredjedel av hyran av dessa taxor och avgifter.
Kostnaden för taxor och avgifter uppgick till 2 592 kronor i månaden för en genomsnittlig lägenhet på 67 km i Sverige under 2023.
Priset för el och fjärrvärme ökar kraftigt
Sen år 2000 har den totala kostnaden för taxor och avgifter ökat med 120 procent. Det är mer än både den allmänna prisnivån, mätt som KPI, (53 procent) och hyrorna (80 procent).
De senaste två åren har priset för el ökat kraftigt. Under 2023 ökade den sammantagna kostnaden för el med 18 procent, jämfört med året innan. Det är framför allt elhandelspriset som drivit på den stora kostnadsökningen.
Samtidigt upplevde fjärrvärme en historisk prisökning under 2023. Med drygt åtta procent i genomsnitt på ett år. Det är den högsta höjningen sen 1996. Det är däremot en lägre ökningstakt jämfört med KPI som ökade med strax under 11 procent på ett år (mars 2022 – mars 2023).
Den stora ökningen i fjärrvärmepriset beror framförallt på prisökningar för de råvaror som ingår i uppvärmningen.
Fjärrvärme och kommunens storlek avgör månadskostnad
Kostnaden för uppvärmning utgör i genomsnitt 40 procent av den samlade kostnaden för taxor och avgifter. Priset på fjärrvärme har därför en stor påverkan på vad den totala kostnaden blir i kommunen.
Kommuner som har byggt ut sina fjärrvärmenät under en längre tid är i allmänhet de som har de lägsta uppvärmningskostnaderna.
En annan viktig faktor är storleken på kommunen. Små kommuner har allt som oftast en högre taxenivå än stora, och glesbygdskommuner högre än städer. Kostnadsskillnaden mellan mindre och större kommuner har ökat i stort sett kontinuerligt sedan år 2000, men har avtagit något de senaste åren.
Men sådana faktorer förklarar inte hela skillnaden, det finns både höga och låga taxenivåer i alla typer av kommuner.
Skiljer mer än 1 300 kr mellan kommuner
Hur stor den totala kostnaden för taxor och avgifter är per lägenhet skiljer sig åt mellan Sveriges kommuner.
Luleå är den billigaste kommunen, där det kostar 1 917 kronor i månaden för en lägenhet på 67 kvm. Boende i Nordanstig får i stället betala den hösta kostnaden i Sverige, på 3 226 kronor i månaden. Det är en prisskillnad på mer än 1 300 kr.
I kartan här nedanför går det se den totala månadskostnaden per lägenhet (67 kvm) i Sveriges samtliga kommuner under 2023.
Så beräknas taxorna och avgifterna
Nils Holgersson-rapporten är en årlig studie över kostnaden för avgifter och taxor i Sveriges kommuner.
Undersökningen utgår från en genomsnittlig bostadsfastighet med 15 lägenheter, i snitt 67 kvm vardera, med ett uppskattat genomsnittligt årligt förbruk av taxor och avgifter.
Denna genomsnittliga bostadsfastighet används sen i alla landets kommuner för att undersöka kostnader för avfallshämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning.
Kostnad för fjärrvärme har använts i de kommuner där det är den dominerande uppvärmningsformer. I övriga kommuner redovisas en medelkostnad för fjärrvärmen i riket. Under 2023 är det 275 av totalt 290 kommuner, det vill säga 95 procent, som angett fjärrvärme som den dominerade uppvärmningsformen för flerbostadshus i centralorten.
Undersökningen har genomförts varje år sedan 1996 av representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.
Årets rapport, och tidigare versioner, finns att läsa hos Nils Holgersson-gruppens hemsida.