Nio av tio bor i kommun med bostadsbrist

Bostadsbristen är fortfarande på historiskt höga nivåer.

2021 råder bostadsbrist i 71 procent av landets kommuner.

207 av Sveriges 290 kommuner rapporterar att de har underskott på bostäder 2020. Det är en minskning som pågått från toppåret 2017 då bostadsbrist rådde i 255 kommuner.

Detta enligt Boverkets årliga enkät, där man ber samtliga kommuner att beskriva läget på sina respektive bostadsmarknader.

De flesta bor i bristkommun

Drygt 70 procent av kommunerna rapporterar alltså underskott på bostäder, men andelen av befolkningen som bor i en kommun med bostadsbrist är högre: nu 90 procent.

Det beror på att de kommuner som anser att de har balans (59 st), eller till och med överskott (17 st) på bostadsmarknaden i stort sett enbart är mindre kommuner, utan högskola och utanför storstadsområdena.

Ett av få undantag är Skövde, som ju är en högskolekommun – dock en av de mindre, med 57 000 invånare. Där rapporterar man balans på bostadsmarknaden.

Värst i centralorterna

Många kommuner som uppger att de har balans på bostadsmarknaden har ändå brist i centralorten. Sammanlagt är det 233 kommuner som har bostadsbrist i sina centrala delar, alltså 26 fler än de som anser sig ha brist på bostäder i kommunen som helhet.

En annan vanlig situation är att kommuner med bostadsbrist ändå bedömer att det är balans i de mer perifera kommundelarna. Där har läget försämrats något. 2020 är det 153 kommuner, jämfört med 148 året innan, som har bostadsbrist även utanför centralorten.

27 kommuner uppger att de har överskott på bostäder utanför centralorten.

Karta med uppgifter om hur samtliga kommuner bedömt läget på bostadsmarknaden.

Optimistiska prognoser

Det skedde en inbromsning i bostadsbyggandet – framför allt av bostadsrätter – vid halvårsskiftet 2017, vilket tydligast syntes i att antalet påbörjade bostäder minskade åren därefter. Men 2020 vände det och byggstarterna ökade igen.

2020 påbörjades cirka 52 000 bostäder, och ungefär på den nivån bedömer också Boverket att antalet kommer att ligga de närmaste åren.

Men kommunerna är som vanligt mer optimistiska, eller snarare överoptimistiska. Under 2021 förväntar sig kommunerna att det kommer att påbörjas nära 77 000 bostäder, och under 2022 ännu fler.

Dock har träffsäkerheten de senaste åren varit låg, i genomsnitt har bara två tredjedelar av de förväntade byggstarterna verkligen blivit av.

Byggpriser största hindret

När kommunerna ska ange vilka som är de främsta hindren för ett ökat byggande kommer höga produktionspriser återigen på första plats, även om dess dominans minskat de senaste två åren. Nu är det 42 procent av kommunerna som uppger höga byggpriser som ett hinder.

Ännu större tillbakagång visar svaret ”svårigheter för enskilda att få lån”. 32 procent lyfter fram det hindret i år, jämfört med 46 procent år 2020.

På andra plats bland hindrande faktorer är nu brist på detaljplan i attraktiva lägen, en tredjedel av kommunerna anger det som hinder för bostadsbyggande.

Senast uppdaterad: 20 maj, 2021