Nio av tio bor i kommun med bostadsbrist

Bostadsbristen är fortfarande på historiskt höga nivåer.

2020 råder bostadsbrist i tre fjärdedelar av landets kommuner.

212 av Sveriges 290 kommuner rapporterar att de har underskott på bostäder 2020. Det är en minskning som pågått från toppåret 2017 då bostadsbrist rådde i 255 kommuner.

Detta enligt Boverkets årliga enkät, där man ber samtliga kommuner att beskriva läget på sina respektive bostadsmarknader.

De flesta bor i bristkommun

Tre fjärdedelar av kommunerna rapporterar alltså underskott på bostäder, men andelen av befolkningen som bor i en kommun med bostadsbrist är högre: nu 90 procent.

Det beror på att de kommuner som anser att de har balans (66 st), eller till och med överskott (8 st) på bostadsmarknaden i stort sett enbart är mindre kommuner, utan högskola och utanför storstadsområdena.

Enda undantaget är Östersund, som ju är en högskolekommun – dock en av de mindre, med 60 000 invånare. Där rapporterar man balans på bostadsmarknaden.

Värst i centralorterna

Många kommuner som uppger att de har balans på bostadsmarknaden har ändå brist i centralorten. Sammanlagt är det 243 kommuner som har bostadsbrist i sina centrala delar, alltså 31 fler än de som anser sig ha brist på bostäder i kommunen som helhet.

En annan vanlig situation är att kommuner med bostadsbrist ändå bedömer att det är balans i de mer perifera kommundelarna. Där har läget lättat något, 2020 är det 148 kommuner, jämfört med 165 året innan, som har bostadsbrist även utanför centralorten.

26 kommuner uppger att de har överskott på bostäder utanför centralorten.

Hyresrätter behövs mest

Störst är som vanligt bristen på hyresrätter, framför allt tvåor och treor. Men med så omfattande bostadsbrist finns även behov av fler villor och bostadsrätter.

Ungdomar och nyanlända har särskilt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Men även äldre som vill flytta från villan till en mindre bostad har svårt att hitta det de söker.

Långt kvar för många

Så gott som alla kommuner som svarat på Bostadsmarknadsenkäten bedömer att det behöver byggas mer de närmaste tre åren. Men bara 33 av de 212 kommuner som i dag har brist, tror att deras bostadsmarknad kommer att vara i balans om tre år.

Bland mindre kommuner är det dock många som bedömer att deras bostadsmarknad kommer att vara i balans om tre år. Två tredjedelar av dessa har balans redan nu.

Karta med uppgift om hur varje kommun bedömt sin bostadsmarknad.

Optimistiska prognoser

Det skedde en inbromsning i bostadsbyggandet vid halvårsskiftet 2017, vilket tydligast syns i att antalet påbörjade bostäder minskat sedan dess. 2019 byggstartades 49 000 bostäder, och ungefär på den nivån bedömer också Boverket att antalet kommer att ligga de närmaste åren.

Men kommunerna är fortsatt optimistiska, eller snarare överoptimistiska. Under 2020 förväntar sig kommunerna att det kommer att påbörjas nära 75 000 bostäder, och under 2021 ännu fler.

Dock kan det vara värt att notera att kommunerna gjorde sina bedömningar i januari 2020, innan coronakrisen bröt ut. Men att de överskattar kommande byggstarter är snarare regel än undantag.

Byggpriser största hindret

När kommunerna ska ange vilka som är de främsta hindren för ett ökat byggande kommer höga produktionspriser på första plats. 49 procent av kommunerna uppger det som ett hinder.

Annat som hämmar bostadsbyggandet är svårigheter för privatpersoner – men även för byggherrar – att få lån, samt brist på detaljplan i attraktiva lägen.

 

Senast uppdaterad: 25 maj, 2020