Så stort är behovet av nya bostäder

Bristen kan byggas ikapp – men det är långt kvar

2020 fattas fortfarande nästan 190 000 bostäder.

När antalet hushåll ökar mer än bostäderna byggs bristen på för varje år. Nu minskar den sakta – men är fortfarande stor.

De senaste åren har det byggts fler lägenheter i Sverige än vad enbart befolkningsökningen kräver. Det betyder att det stora underskott på bostäder som byggts upp under många år nu kan börja betas av.

Men bristen är fortfarande stor, särskilt i storstadsområdena.

Hög byggtakt behövs

60 000 nya bostäder per år. Det är Boverkets senaste bedömning av hur mycket som behöver byggas i Sverige perioden 2021–2030. Ungefär 36 000 av de bostäderna behövs för att möta befolkningsökningen, resten för att bli av med den underliggande bostadsbristen inom tio år.

Om den nuvarande höga byggtakten håller i sig, och dessutom höjs i rätt regioner, kan bostadsbristen minska på allvar. Boverket betonar i sin prognos att ökat fokus nu måste läggas på vad som byggs och var. Och att bostadsplaneringen i högre grad måste utgå från behov, även för grupper som inte har råd att bo i nyproduktion.

Stor skillnad mellan regioner

Behovet av nya bostäder skiljer sig mycket åt, särskilt mellan storstadsregioner och resten av landet. Enligt Boverket behöver tre av fyra nya bostäder byggas i storstadsområdena.

I Stockholmsregionen tillkom i snitt drygt 19 000 bostäder åren 2019–2020. Långt ifrån Boverkets bedömning av det årliga behovet: 27 000. I de båda andra storstadsområdena ser det bättre ut, där kom byggandet nästan upp till den nivå som krävs.

Fakta för alla FA-regioner i kartan

I kartan ovan kan du klicka på den region du är intresserad av och få fram Boverkets bedömning av behov jämfört med vad som faktiskt byggdes (inklusive tillkomna bostäder genom ombyggnad) 2019–2020. Ju rödare en region är desto större är behovet av nybyggnad, uttryckt i antal bostäder per 1 000 invånare.

FA-regioner står för funktionella arbetsmarknader, och kan bestå av allt mellan en enda och 37 kommuner (Stockholm som sträcker sig från Tierp i norr till Trosa i söder). Lista över vilka kommuner som ingår i de olika FA-regionerna finns som bilaga i Boverkets rapport (länk längre ned på sidan).

Hushållen är olika

Boverkets kalkyl bygger på SCB:s prognoser för befolkningsutvecklingen i olika regioner, med särskilt fokus på hur antalet hushåll kan tänkas öka eller minska. Fördelningen av barn, gamla och hur familjemönster ser ut kan skilja en hel del mellan glesbygdslän och storstäder till exempel.

Prognoserna utgår från hur mönstren sett ut tidigare, så skulle våra sätt att leva och bo förändras kraftigt påverkar det också behoven av bostäder.

Övre Norrland stort frågetecken

Sedan några år pågår en kraftig ökning av både jobb och inflyttning i Norr- och Västerbotten. Batterifabrik, grön stålindustri och nya gruvor väntas öka befolkningen med tiotusentals invånare det närmaste decenniet.

Ändå bedömer Boverket behovet av nya bostäder i FA-regionerna Skellefteå och Luleå till nästan noll, som vi kan se i tabellen här nedan. Det är uppenbart orimligt.

Boverket förklarar i rapporten att den typen av lokal utveckling inte ryms i modellen. Man påpekar också att en stor fråga – för landets totala byggbehov – är om de nya invånarna kommer att flytta hit från andra delar av landet eller från andra länder.

Lokalt finns andra behov

I 23 av landets FA-regioner (de ljusaste i kartan ovan) bedömer Boverket behovet av nya bostäder till noll. Samtidigt påpekar man att till exempel en åldrande befolkning kan motivera både om- och nybyggnad av bostäder för att bättre möta behoven. Just de regionerna har också en ovanligt stor andel av äldre invånare.

Läs hela rapporten Behov av bostadsbyggande – regionalt och nationellt till 2030 (pdf, 45 sidor)

FA-regionerna rangordnade efter vilka som enligt Boverket har störst behov av nya bostäder.
Boverkets bedömning jämfört med faktiskt byggande (inklusive ombyggnad) 2019–2020
FA-region Årligt behov av nya bostäder 2021–2030 Nytillkomna* bostäder 2019–2020, snitt per år Årligt byggbehov per 1000 inv 2021–2030
Stockholm 26 831 19 492 9,4
Göteborg 8 802 8 209 7,1
Malmö-Lund 8 437 8 287 7,0
Halmstad 981 639 7,0
Jönköping 1 556 1 364 5,3
Västerås 1 476 1 394 5,3
Borås 845 597 5,2
Linköping-Norrköping 2 325 2 310 5,0
Eskilstuna 738 477 4,9
Gotland 261 180 4,4
Kristianstad-Hässleholm 787 766 4,3
Falun-Borlänge 678 485 4,2
Älmhult-Osby 121 119 3,9
Lidköping-Götene 293 330 3,9
Nyköping-Oxelösund 269 521 3,9
Ljungby 142 113 3,7
Umeå 595 758 3,7
Örebro 965 1 240 3,6
Skövde-Skara 658 569 3,5
Gävle 551 656 3,3
Vänersborg-Trollhättan 684 1 037 3,2
Kiruna 89 215 3,1
Växjö 359 891 2,5
Kalmar 361 989 2,5
Värnamo 145 183 2,0
Mora 63 50 1,8
Hudiksvall 78 53 1,7
Västervik 51 102 1,4
Karlskrona 182 493 1,3
Karlstad 315 906 1,2
Avesta-Hedemora 43 65 1,1
Sundsvall 155 321 1,0
Örnsköldsvik 40 90 0,7
Östersund 67 595 0,6
Luleå 90 702 0,5
Skellefteå 16 176 0,2
Ludvika 2 70 0,1
Oskarshamn 0 184 0,0
Vimmerby 0 35 0,0
Karlskoga 0 55 0,0
Västlandet 0 205 0,0
Torsby 0 10 0,0
Malung-Sälen 0 31 0,0
Vansbro 0 1 0,0
Bollnäs-Ovanåker 0 95 0,0
Ljusdal 0 30 0,0
Härjedalen 0 23 0,0
Kramfors 0 24 0,0
Sollefteå 0 2 0,0
Strömsund 0 11 0,0
Åsele 0 0 0,0
Lycksele 0 4 0,0
Vilhelmina 0 3 0,0
Storuman 0 9 0,0
Arvidsjaur 0 2 0,0
Arjeplog 0 5 0,0
Haparanda 0 15 0,0
Överkalix 0 5 0,0
Jokkmokk 0 6 0,0
Gällivare 0 287 0,0
Riket 60 053 56 474 5,8
Källa: Boverket och SCB  * Nybyggnad + nettotillskott av bostäder genom ombyggnad

 

Senast uppdaterad: 10 januari, 2022