Kommunerna som ombildat mer än de byggt

Det tar tid att bygga ikapp hyresrätterna.

Det är först de senaste fem åren som det byggts fler hyresrätter än det försvunnit.

Hundratusentals hyresrätter försvann

Nu har byggandet kommit igång på allvar. Men den upplåtelseform som efterfrågas mest – hyresrätter – ligger fortfarande back i många kommuner, jämfört med hur det såg ut år 2000.

Sedan dess har nämligen hundratusentals lägenheter lämnat hyresmarknaden och omvandlats till bostadsrätter.

2018 blev året när landet som helhet kom på plus – men framför allt Stockholms län har långt kvar innan tappet av hyresrätter byggts ikapp.

24 kommuner ligger på minus

De röda kommunerna på kartan har byggt färre hyreslägenheter sedan år 2000 än det antal som ombildats till bostadsrätter under samma period. 2020 gäller det 24 kommuner.

I tabellen nedan listas kommunerna med störst minus – och i diagrammet här bredvid syns utvecklingen år för år i Stockholms län.

Många år att bygga ikapp

I storstadsregionerna, framför allt Stockholms län, kommer det att ta många år att bygga ikapp antalet hyresrätter – och de nu aviserade ombildningarna i Stockholms stad kan bli en kraftig skjuts i motsatt riktning.

Ombildningarna bromsade upp efter 2010, och i Stockholms stad satte den majoritet som tillträdde 2014 helt stopp för utförsäljningarna i de kommunala bostadsföretagen. Det var ju just allmännyttorna som sålde merparten av de cirka 90 000 hyresrätter som ombildades till bostadsrätter i Stockholms stad.

Sedan 2018 har en ny konstellation makten i Stockholms stad, och ombildningar av allmännyttans hyreslägenheter till bostadsrätter står åter på agendan.

I de båda andra storstäderna, Göteborg och Malmö, är det – hittills – inte de allmännyttiga bostadsföretagen som sålt hyresrätter utan privata fastighetsägare.

Ombildningar åt andra hållet

Det förekommer också, i mindre skala, att bostadsrätter omvandlas till hyresrätt. Under 2000-talet har det främst gällt kommuner utanför storstadsområdena, där det varit svårt att hitta köpare till bostadsrätterna.

Tappet egentligen större

Tappet av vanliga hyreslägenheter är egentligen större än vad tabellen och kartan visar, eftersom specialbostäder för till exempel äldre, funktionshindrade och studenter ingår i statistiken för nybyggda hyresrätter. I hela landet byggdes 73 000 sådana lägenheter, varav 18 000 i Stockholms län, under perioden 2000–2020.

Räknar man bort dem från antalet nybyggda hyresrätter är nettot av vanliga hyreslägenheter fortfarande minus i landet som helhet.

 

Kommunerna som förlorat flest hyresrätter 2000–2020
Kommun Nybyggda hyresrätter
 Hyresrätter ombildade till bostadsrätt
Netto
1 Stockholm 31 283 – 91 396 – 60 113
2 Solna 2 034 – 10 421 – 8 387
3 Sundbyberg 1 460 – 4 682 – 3 222
4 Nacka 1 687 – 4 347 – 2 660
5 Lidingö 739 – 2 896 – 2 157
6 Upplands Väsby 1 470 – 2 277 – 807
7 Vaxholm 27 – 777 – 750
8 Danderyd 95 – 782 – 687
9 Mölndal 2 074 – 2 728 – 654
10 Salem 155 – 790 – 635
11 Sollentuna 1 448 – 1 912 – 464
12 Täby 1 134 – 1 464 – 330
13 Huddinge 2 100 – 2 260 – 160
14 Vallentuna 438 – 590 – 152
15 Vellinge 323 – 381 – 58
16 Åre 206 – 250 – 44
17 Hylte 45 – 84 – 39
18 Tyresö 1 302 – 1 329 – 27
19 Gullspång 0 – 27 – 27
20 Malung-Sälen 76 – 99 – 23
Topp 20 på listan 48 096 – 129 491 – 81 395
Stockholms län 60 492 – 130 832 – 70 340
Riket 239 667 – 189 443 50 224
Källa: SCB

 

Senast uppdaterad: 12 oktober, 2021