Kommunerna som ombildat mer än de byggt

Nästan 200 000 hyresrätter i flerbostadshus har ombildats till bostadsrätter i Sverige sedan millennieskiftet. I Stockholms län har nära på dubbelt så många hyresrätter ombildats som det har tillkommit genom nyproduktion.

Innehåll på denna sida

Byggandet kom först i kapp 2019
Fortfarande underskott av hyresrätter i Stockholm
23 kommuner ligger på minus
Tappet egentligen större
Ombildningar åt andra hållet
Politiska beslut om ombildningar genom åren

Byggandet kom först i kapp 2019

Mellan 2000–2012 ombildades det fler hyresrätter än vad som tillkom genom nybyggnation i Sverige.

Först från 2013 och framåt började det ske ett positivt tillskott av hyresrätter på bostadsmarknaden (fler nybyggda än ombildade). Därefter tog det ytterligare sex år, fram till omkring 2019, innan tappet av hyresrätter byggts i kapp helt.
 

Fortfarande underskott av hyresrätter i Stockholm

Mellan åren 2000–2021 har antalet hyresrätter, i flerbostadshus, minskat med 191 706 genom ombildningar. Av dessa var närmare 70 procent i Stockholms län.

Ombildningarna började sakta ner efter 2010, i såväl Stockholms län som i landet i sin helhet. I takt med att byggandet av hyresrätter har ökat de senaste par åren har det på många ställen i landet lyckats att bygga i kapp antalet förlorade hyresrätter från de stora ombildningsåren.

Sen år 2000 har det ombildats nära på dubbelt så många hyresrätter till bostadsrätter som det har tillkommit nya hyresrätter genom nybyggnation i Stockholms län. Det har lett till att det fortfarande är ett stort tapp av hyresrätter i länet där mer än 65 000 ombildade hyresrätter inte har ersatts med nyproduktion. Det kommer att ta många år att bygga i kapp antalet förlorade hyresrätter i storstadslänet.
 

23 kommuner ligger på minus

I kartan går det att se nettoförändringen av antalet hyresrätter i Sveriges kommuner under perioden 2000–2021.

De röda kommunerna har byggt färre hyreslägenheter än vad som ombildats till bostadsrätter under perioden.

Tappet egentligen större

Tappet av hyresrätter är egentligen större än vad som visas på denna sida. Det är på grund av att specialbostäder för äldre, funktionshindrande och studenter ingår i statistiken för antalet nybyggda hyresrätter men ingår inte i statistiken över antalet ombildningar.

I hela landet blev 79 792 specialbostäder färdigställda mellan 2000–2021, varav 26 procent i Stockholms län.

Under antagandet att samtliga nya specialbostäder byggdes i flerbostadshus är nettot av vanliga hyresrätter fortfarande minus i landet som helhet, om man räknar bort dem från antalet nybyggda hyresrätter. I Stockholms län skulle nettot bli ännu mer negativt än vad det redan är.


Topp 10 kommuner där antalet hyresrätter minskat mest i flerbostadshus 2000-2021
 
Kommun Färdigställda hyresrätter Ombildade hyresrätter* Netto
Stockholm 34 475 -92 413 -57 938
Solna 2 356 -10 422 -8 066
Sundbyberg 1 727 -4 682 -2 955
Nacka 1 743 -4 347 -2 604
Lidingö 726 -2 972 -2 246
Vaxholm 27 -777 -750
Danderyd 95 -782 -687
Mölndal 2 139 -2 728 -589
Salem 263 -790 -527
Upplands Väsby 1 761 -2 277 -516
Totalt topp 10 kommuner 45 312 -122 190 -76 878
Stockholms län 66 963 -132 065 -65 102
Riket 257 576 -191 706 65 870

Anm. *Ombildade hyresrätter baseras på antalet ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt, med avdrag för ombildningar från bostadsrätt till hyresrätt. Källa: SCB och egna beräkningar

Ombildningar åt andra hållet

Det förekommer att bostadsrätter omvandlas till hyresrätter. Däremot sker det i en betydligt mindre skala.

Endast 8 135 bostadsrätter har omvandlats till hyresrätter i Sverige mellan åren 2000 och 2021. Det kan ställas mot de 199 842 hyresrätter som ombildats till bostadsrätter under samma period. Skillnaden mellan dessa ger därmed ett totalt tapp på mer än 191 700 hyresrätter i flerbostadshus.

Att bostadsrätter ombildas till hyresrätter kan ske om det är svårt att hitta köpare till bostadsrätterna.

Politiska beslut om ombildningar genom åren

På denna sida redovisar vi ombildningar av hyresrätter, i flerbostadshus, som har skett sen år 2000, då det är det tidigast tillgängliga året för statistiken. Ombildningar var däremot ett fenomen redan innan millennieskiftet och började ske i större utsträckning i allt fler kommuner under 1990-talet.

Att ombildningar tog fart under 90-talet berodde till stor del på en rad politiska beslut som drev på utvecklingen. Dessa förändringar har främst påverkat det kommunägda allmännyttiga bostadsbeståndet då det i en högre är styrt av politiska beslut, jämfört med det privatägda beståndet.

Nedan listas en tidslinje över några av de politiska förändringar som påverkade allmännyttan runtom i Sverige: