Liten ökning av lediga lägenheter

2019 var 8 900 lägenheter outhyrda.

I slutet av 1990-talet var över 60 000 lägenheter tomma i Sverige.

I september 2019 fanns 8 900 lediga lägenheter i hela Sverige. Det är 0,6 procent av det totala antalet hyreslägenheter.

Jämfört med senaste mätningen 2017 är det en liten uppgång, men fortfarande en historiskt låg nivå.

Mindre orter, privata hus

Tre fjärdedelar av de lediga lägenheterna 2019 finns i mindre kommuner utanför storstadsområdena. Statistiken visar också att privata hyresvärdar denna gång har fler tomma lägenheter än allmännyttan.

Stort problem på 1990-talet

I mitten och slutet av 1990-talet var tomma lägenheter ett stort problem, framför allt i mindre kommuner. Över 60 000 lägenheter, huvudsakligen i de allmännyttiga bostadsföretagen, saknade hyresgäster. Men, som man ser i diagrammet – bara några år tidigare var antalet outhyrda lägenheter extremt lågt, till och med lägre än nu.

Brist både nu och 1990

Likheten med situationen 1990 är främst att det då som nu rådde bostadsbrist nästan överallt. Men eftersom det samtidigt var högkonjunktur och fortfarande fanns statligt stöd till bostadsbyggande kom nya lägenheter till i rask takt. Perioden 1988–1992 byggdes 40 000–65 000 bostäder varje år.

Krisen tömde husen

När husen stod klara slog finanskris och arbetslöshet till. Samtidigt höjdes hyrorna kraftigt, efter skatteomläggningen i början av 1990-talet.

I mitten av 1990-talet började krisen släppa. Då kom flyttningen till storstadsregioner igång på allvar. Kvar i andra delar av landet fanns alldeles för många bostäder – framför allt i industriorter och andra kommuner där invånarantalet minskat kraftigt.

Till slut fanns ingen annan utväg än att kalla in grävskoporna. Under tio år, 1993–2002, revs 27 000 lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen, ibland tusentals i samma kommun. Ytterligare 8 000 jämnades med marken under nästa tioårsperiod.

På väg upp igen?

I SCB:s senaste mätning ökar åter antalet lediga lägenheter, men problemet är inte särskilt utbrett. I Filipstad och Ydre är mer än tio procent av lägenheterna tomma, och ytterligare ett tiotal kommuner har vakansgrad på över fem procent.

Samtidigt redovisar mer än 200 av Sveriges 290 kommuner att mindre än en procent av hyreslägenheterna är lediga.

LÄS MER: Stöd från staten

Under de allra värsta åren bidrog staten, först genom Bostadsdelegationen, senare Statens Bostadsnämnd, med pengar till att riva hus och skriva ned fastigheternas bokförda värden. Bara de kommuner som inte bedömdes kunna klara kostnaderna själva fick stöd, och det ställdes hårda krav på motprestation.

Drygt 100 kommuner sökte, och ett 50-tal fick stöd från staten. Statens insats mellan 1998 och 2005 blev sammanlagt 2,5 miljarder kronor. Kommunerna själva fick skjuta till ungefär lika mycket.

Behovet av stöd har minskat. Men fortfarande finns möjlighet att söka hjälp, nu hos Boverket, för kommuner som inte kan hantera situationen på egen hand.

Senast uppdaterad: 27 januari, 2020