Bostadsbyggandet bromsar in

Konjunkturkänsligt bostadsbyggande

Under 2025 färdigställdes ungefär 28 900 bostäder runt om i landet, enligt preliminära  uppgifter från SCB. En nedgång med 37 procent, gentemot föregående år. Hur många bostäder som byggs varierar kraftigt över tid och hänger samman både med politiska satsningar och svängningar i samhällsekonomin.

• Miljonprogrammet 1965-1974 var en stor bostadspolitisk satsning, med omfattande statliga subventioner och ett storskaligt, industriellt byggande. Satsningen resulterade i att över en miljon bostäder byggdes under en tioårsperiod.
• Fastighets- och finanskrisen 1990–1994 blev början på en lång period av historiskt lågt bostadsbyggande. Åren före krisen hade kreditmarknaden avreglerats, vilket i kombination med generösa avdragsmöjligheter bidrog till en överhettad fastighetsmarknad. Efter krisen genomfördes stora skattereformer och den statliga bostadspolitiken avvecklades. Det resulterade i snabbt ökande boendekostnader, ett dramatiskt prisfall på bostäder och ett kraftigt minskat bostadsbyggande.
• Finanskrisen 2008 ledde till att antalet färdigställda lägenheter minskade, från redan ganska låga nivåer. Utvecklingen vände däremot snabbt uppåt igen och bara några år senare var bostadsbyggandet uppe på ungefär samma nivåer som före finanskrisen.
• En ihållande lågränteperiod inleddes efter finanskrisen för att få fart i ekonomin. Styrräntan sänktes i flera omgångar till mycket låga nivåer. Under några år var styrräntan till och med negativ. Bostadsbyggande kräver i regel stora mängder lånat kapital och låga räntor bidrar därför till lägre kostnader och att fler bostäder kan byggas.
• En inflations- och räntechock satte ekonomin under hård press 2022. Hushållens köpkraft urholkades samtidigt som det blev dyrare både att bygga och att finansiera nya projekt. Detta ledde till en kraftig inbromsning i bostadsinvesteringar, vilket nu med viss fördröjning börjar återspeglas i statistiken över färdigställda bostäder.