Skip to content

Ett sekel av byggande

Byggkostnadernas nivå och utveckling har stor betydelse för hela samhällsekonomin. Länge följde byggkostnaderna inflationen relativt väl, men under 2000-talet bryts sambandet. Höga materialpriser och globala kriser har gjort byggandet dyrare än någonsin.

Senast uppdaterad: 2025-12-05

Byggkostnader genom historien

Historiskt har byggkostnader och inflation haft ett nära samband. Men under 2000-talet sker en tydlig frikoppling, där byggkostnaderna börjar öka snabbare än den allmänna prisnivån. Kostnadsökningen beror inte längre bara på en naturlig ökning, grundat i inflation, utan även på egna kostnadsdrivande faktorer i byggsektorn.

Så har byggkostnaderna utvecklats genom olika tidsepoker:

    • 1940–1959: Stabil och ihållande ökning. Återuppbyggnad och ekonomisk expansion gör att både byggkostnader och prisnivå fördubblas.
    • 1960–1979: Byggkostnadsindex ökar explosionsartat och hinner nästan fyrdubblas under perioden. Prisnivån ökar också kraftigt, men något långsammare än byggkostnader. Urbanisering, miljonprogrammet, ändrade krav och standarder för bostäder, stigande löner och materialkostnader samt oljekrisen driver upp priserna.
    • 1980–1999: Byggkostnader och inflation följs åt. 1980-talets höga inflation och räntor påverkar båda, men 1990-talets kris bromsar upp ökningen.
    • 2000–2024: Från millennieskiftet börjar det växa ett allt större gap mellan byggkostnader och inflation. Låg och stabil inflation i samhället, men byggsektorn påverkas av materialbrist och produktivitetsutmaningar. Efter 2021 syns energikris, krig och lågkonjunktur i båda kurvorna.

Material är den största kostnadsdrivaren

Under de senaste 25 åren har byggkostnadsindex ökat med över 135 procent. Tittar man i stället närmare på de olika delkomponenterna blir bilden än mer dramatisk. Materialkostnader har sett den enskilt största ökningen, med hela 180 procent.

Den kraftiga uppgången under 2021 syns här i samtliga delar av indexet. Vilket visar att trycket på byggbranschen inte bara handlar om enskilda faktorer utan om en bred kostnadsökning hos samtliga delkomponenter.

Så fördelas byggkostnaderna

Byggherrekostnader utgör 18 procent av det totala byggkostnadsindexet. Resterande kostnader är kopplade till entreprenören, där byggmaterial och arbetslön är de största kostnadsposterna.

Material utgör 34 procent av den totala byggkostnaden. En kostnad som nästan tredubblats under 2000-talet, och är därmed en av de främsta förklaringarna till att indexet ökat så kraftigt sen millennieskiftet.

Skillnaden mellan byggherre och entreprenör

  • En byggherre är den som låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Den ansvarar för att lov och tekniska egenskapskrav följs. En byggherre kan vara en privatperson, ett företag, en förening eller en offentlig institution.

 

  • En entreprenör utför byggnads-, rivnings- eller markarbeten på uppdrag av byggherren. Exempel på entreprenörer är byggföretag, elinstallationsfirmor och grävfirmor.

Vad är byggkostnadsindex?

SCB:s byggkostnadsindex visar hur kostnaderna för olika produktionsfaktorer förändras över tid. Indexet baseras på mätningar av en mängd varor och löner, så som byggmaterial, arbetslöner, maskiner och byggherrekostnader. Indexet tar inte hänsyn till marknadsläge, kvalitet, standard eller regeländringar, där samtliga är kostnadspåverkande faktorer som sannolikt förändras över tid. Trots det är SCB:s byggkostnadsindex ett välanvänt index för att få en uppfattning om byggkostnader, och bör ändå kunna ge en generell bild över prisutvecklingen.

Byggkostnader utgör den största delen av den totala produktionskostnaden för att bygga bostäder. Utöver kostnader för bygg spelar även priset på mark roll för hur mycket det kostar att producera bostäder.

Det är fritt att använda sig av vårt innehåll men ange gärna Hurvibor som källa.

Vill du veta mer?

Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!