Kostnad per upplåtelseform
Över tid har priset för att bygga bostäder ökat kraftigt, och bostadsrätter är dyrare att producera än hyresrätter.
Byggkostnadernas nivå och utveckling har stor betydelse för hela samhällsekonomin. Länge följde byggkostnaderna inflationen relativt väl, men under 2000-talet bryts sambandet. Höga materialpriser och globala kriser har gjort byggandet dyrare än någonsin. Under 2025 sjunker däremot byggkostnaderna, gentemot föregående år. Det är första gången på över 70 år som en sådan förändring noterats.
Historiskt har byggkostnader och inflation haft ett nära samband. Men under 2000-talet sker en tydlig frikoppling, där byggkostnaderna börjar öka snabbare än den allmänna prisnivån. Kostnadsökningen beror inte längre bara på en naturlig ökning, grundat i inflation, utan även på egna kostnadsdrivande faktorer i byggsektorn.
Så har byggkostnaderna utvecklats genom olika tidsepoker:
Under 2025 minskade byggkostnadsindex med 0,1 procent, jämfört med föregående år. En sådan årsförändring har inte noterats sen mitten av 1950-talet. Nedgången under 2025 förklaras främst av Riksbankens räntesänkningar, som bidrog till lägre räntekostnader i nya byggprojekt.
De senaste två åren, 2024-2025, har byggkostnadsindexet även sjunkit realt. Det innebär att indexets årliga förändring har varit lägre än den allmänna inflationstakten i ekonomin. Senast byggkostnaderna föll realt var i mitten av 1990-talet.
Byggkostnadsindex består av en rad olika delkomponenter, så som material, arbetslön, maskiner och byggherrekostnader. Den kraftiga uppgången under 2021 syns här i samtliga delar av indexet. Vilket visar att trycket på byggbranschen inte bara handlar om enskilda faktorer utan om en bred kostnadsökning hos samtliga delkomponenter.
Under de senaste 26 åren har byggkostnadsindex ökat med över 136 procent. Under 2025 planar utvecklingen dock ut, och indexet minskar till och med något, relativt till 2024.
Tittar man i stället närmare på de olika delkomponenterna blir bilden än mer dramatisk. Materialkostnader har sett den enskilt största ökningen, med hela 189 procent. Varav 80 procent av uppgången har skett sen år 2019.
Byggherrekostnader är den delkomponent som har minskat mest mellan 2025 och 2024, där nedgången drivs av lägre räntekostnader.
Byggherrekostnader utgör 18 procent av det totala byggkostnadsindexet. Resterande kostnader är kopplade till entreprenören, där byggmaterial och arbetslön är de största kostnadsposterna.
Material utgör 34 procent av den totala byggkostnaden. En kostnad som nästan tredubblats under 2000-talet, och är därmed en av de främsta förklaringarna till att indexet ökat så kraftigt sen millennieskiftet.
SCB:s byggkostnadsindex visar hur kostnaderna för olika produktionsfaktorer förändras över tid. Indexet baseras på mätningar av en mängd varor och löner, så som byggmaterial, arbetslöner, maskiner och byggherrekostnader. Indexet tar inte hänsyn till marknadsläge, kvalitet, standard eller regeländringar, där samtliga är kostnadspåverkande faktorer som sannolikt förändras över tid. Trots det är SCB:s byggkostnadsindex ett välanvänt index för att få en uppfattning om byggkostnader, och bör ändå kunna ge en generell bild över prisutvecklingen.
Byggkostnader utgör den största delen av den totala produktionskostnaden för att bygga bostäder. Utöver kostnader för bygg spelar även priset på mark roll för hur mycket det kostar att producera bostäder.
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!