Kommunernas byggande
Bostadsbyggandet skiljer sig åt mellan landets kommuner. I förhållande till befolkningsmängd är det Knivsta som byggt mest de senaste åren.
Allt dyrare att bygga bostäder
Produktionspriset är det totala priset för nyproducerade bostäder, och består av markkostnader och byggkostnader. Över tid har dessa kostnader ökat kraftigt, vilket gjort det dyrare att bygga bostäder. Detta gäller framför allt bostadsrätter, som är dyrare att producera än hyresrätter.
Senast uppdaterad:
2026-03-27
Störst prisökning för bostadsrätter
Mellan 1994 och 2024 har produktionspriserna för att bygga bostäder ökat kraftigt. För bostadsrätter steg produktionspriset med 428 procent. Motsvarande ökning för hyresrätter uppgick till 271 procent.
Under samma period ökade den sammanräknade förvärvsinkomsten med 159 procent och KPI (den allmänna prisnivån i samhället) steg med 67 procent. Det innebär att inkomsterna har ökat snabbare än inflationen och att hushållen därmed har fått högre realinkomster och stärkt köpkraft. Däremot har produktionspriserna utvecklats i en betydligt högre takt, vilket innebär att inkomsterna, trots sin goda utveckling, inte kunnat hålla jämna steg med kostnadsökningarna för nya bostäder.
Fram till omkring millennieskiftet utvecklades produktionspriserna för hyres- och bostadsrätter relativt parallellt, och i stort sett i linje med inkomsterna och KPI (den allmänna prisnivån i samhället). Därefter börjar produktionspriserna för bostadsrätter öka i en betydligt snabbare takt än såväl produktionspris för hyresrätter, förvärvsinkomst och den allmänna inflationen.
Sett till enbart de senaste fem åren, 2020-2024, har priset för att bygga bostadsrätter ökat med 92 procent, medan motsvarande ökning för hyresrätter uppgick till 63 procent.
Inkomsterna utvecklas långsammare
Produktionspriset mäts genom priset per kvadratmeter boyta. Att kostnaderna stiger innebär helt enkelt att de nyproducerade bostäderna blir dyrare för den som vill köpa eller hyra. Produktionspriserna, framför allt för bostadsrätter, har utvecklats betydligt snabbare än inkomsterna. Prisutvecklingen för att bygga hyresrätter har varit mer i linje med inkomstutvecklingen.
Att inkomsterna inte ökar i samma takt som priserna för att bygga bostäder riskerar att på sikt bli ett problem. Det kan exempelvis bidra till en allt högre belåning och ett byggande som främst riktar sig in på hushåll med hög betalningsförmåga. Om produktionspriserna ökar på ett ohållbart sätt kan det dessutom leda till att bostadsbyggandet bromsar in. Om det upplevs som väldigt svårt att få kalkylerna att gå ihop, kommer färre aktörer våga eller vilja investera i nya bostadsprojekt. Sammantaget leder det till att färre bostäder byggs.
Markpriser ökar mest men påverkar minst
Det totala produktionspriset består av två delar: markpris och byggkostnader.
Generellt sett har kostnadsutvecklingen varit som skarpast i storstadsområdena. Den enskilt största prisökningen gäller markpriser för bostadsrätter i storstadsområden. Här motsvarar ökningen hela 1 431 procent sedan 1996.
Byggkostnaderna har inte ökat i samma utsträckning som markpriserna. Trots detta är det inte främst högre priser på mark som står bakom den kraftiga uppgången i totalt produktionspris. Under 2024 stod byggkostnaderna för 77 procent av det totala produktionspriset för bostadsrätter, och 81 procent för hyresrätter. Det betyder att bara 23 respektive 19 procent av det totala priset kan kopplas till priset på mark.
Hur byggkostnaderna utvecklas har därför en betydligt större påverkan på det totala produktionspriset.
Om SCB:s storstadsregioner
Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö är regioner som definierats av Statistiska centralbyrån (SCB) och ingår i gruppen “Storstadsregioner”.
Stor-Stockholm omfattar alla kommuner i Stockholms län. Stor-Göteborg består i huvudsak av kommuner som tillhör Västra Götalands län, med undantag för Kungsbacka som tillhör Hallands län. Stor-Malmö består av ett antal kommuner som alla tillhör Skåne län.
Produktionspriser i kronor per kvadratmeter
Det är dyrare att producera bostadsrätter än hyresrätter. År 2024 kostar det i genomsnitt cirka 4,7 miljoner kronor att bygga en bostadsrätt på 70 kvadratmeter, vilket motsvarar drygt 67 000 kronor per kvadratmeter. En hyresrätt av motsvarande storlek kostar samma år cirka 3,2 miljoner kronor, eller ungefär 45 000 kronor per kvadratmeter.
I jämförelse med år 1994 har produktionspriset för en bostadsrätt, på 70 kvm, ökat med närmare 3,8 miljoner kronor i löpande priser. Justerat för inflation motsvarar ökningen ungefär 3,2 miljoner kronor. För hyresrätter är motsvarande ökning 2,3 miljoner kronor i löpande priser, eller cirka 1,8 miljoner kronor i fasta priser.
Skillnaden i pris mellan upplåtelseformer har även ökat. År 1994 skiljde det knappt 500 kronor per kvadratmeter i totalkostnad mellan bostadsrätter och hyresrätter. År 2024 är skillnaden istället närmare 21 800 kronor per kvadratmeter.
Att prisgapet mellan bostadsrätter och hyresrätter vuxit beror till stor del på skillnader i markpriser, standard och affärsmodeller. Att markkostnaden för bostadsrättsprojekt är högre kan förklaras av att marken värderas högre, eller att bostadsrätter byggs i lägen där marken har ett högre värde. Utöver det kan det tänkas vara så att bostadsrätter byggs med en mer kostnadsdrivande utformning i form av andra materialval, vilket påverkar byggkostnaderna och därmed produktionspriset. Vid produktion av bostadsrätter kan även ett högre produktionspris accepteras så länge marknaden kan bära det. Hyresrättsprojekt har en mer långsiktig ekonomi som styrs av förväntade hyresintäkter och krav på rimlig avkastning.
Hyresrätten är populär utanför storstadsregionerna
Sammantaget är det bostadsrätter som uppvisat de största prisökningarna över tid. Ett undantag är markpriskomponenten i områden utanför storstadsregionerna, där prisökningen har varit större för hyresrätter än för bostadsrätter.
En möjlig förklaring är skillnad i byggtakt mellan upplåtelseformerna. Utanför storstadsregionerna har hyresrätter dominerat nyproduktion, där närmare 70 procent av alla nya bostäder i flerbostadshus har varit hyresrätter.
Den relativt sett högre produktionen kan ha ökat efterfrågan på mark för hyresrätter och därmed bidragit till en starkare prisutveckling.
Vad beror ökade produktionspriser på?
Kostnaden för mark utgör en större del av det totala produktionspriset för bostadsrätter än för hyresrätter. Dessutom har markpriset också ökat betydligt mer för bostadsrätter än för hyresrätter. Att det ser ut på det här sättet kan bero på att mark som används för att bygga bostadsrätter värderas högre, eller att bostadsrätter helt enkelt byggs i lägen där marken har ett högre värde.
Byggkostnaderna, å andra sidan, kan delvis kopplas till priser på material och tjänster som används i själva byggprocessen. Dessa sätts till stor del på den internationella marknaden, och påverkas därmed av faktorer som exempelvis svenska kronans växelkurs mot andra valutor.
SCB:s mått på produktionspris fångar inte heller skillnader eller förändringar i kvaliteten på materialen som används. Statistiken synliggör inte heller skillnader mellan olika bostadstyper och bostadsstandarder.
SCB:s produktionspriser beskriver vad ett byggprojekt kostar att köpa eller färdigställa, inte bara kostnaderna byggaren haft. Det är alltså ett pris på färdig nyproduktion, inte enbart produktionskostnad.
Det är så här vi bor!
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!