460 000 hushåll i Sverige bor för trångt

18 procent av hushållen i hyresrätt bor trångt.

Hyresgäster är oftare trångbodda, och det är i den gruppen ökningen skett.

Fattigaste femtedelen är oftare trångbodd.

Ju lägre inkomst, desto större risk att tvingas bo trångt.

Ett av flera mått på bostadsbristen

Vart tionde hushåll i Sverige bor trångt. Det kommer Boverket fram till i en rapport som syftar till att hitta relevanta mått på bostadsbristen.

Vart tionde hushåll, det är nästan en halv miljon hushåll. I de trångbodda hushållen bor i genomsnitt 3,8 personer vilket betyder att problemet omfattar mer än 1,7 miljoner människor.

Storstäder och hyresgäster

Värst är det i storstadsregionerna, där 15–20 procent av hushållen är trångbodda.

Bara i Stockholms stad finns 85 000 trångbodda hushåll, och i de tio mest ansträngda kommunerna sammanlagt 188 000 hushåll som bor trångt.

I kartan ovan kan du se hur många hushåll som är trångbodda i varje kommun.

Ekonomin viktig faktor

Bostadsbristen drabbar i första hand dem som inte har råd eller möjlighet att köpa ett boende, och detsamma gäller förstås trångboddhet. Ju lägre inkomst, desto större risk att tvingas bo trångt.

En grupp som ofta både har låga inkomster och bor trångt, enligt Boverkets rapport, är ensamstående föräldrar. Samma sak gäller hushåll där någon är född utomlands.

Olika sätt att mäta

Tidigare redovisningar av trångboddhet i Sverige har utgått från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden. Siffrorna skiljer sig åt, vilket har flera förklaringar.

För det första har de olika definitioner av trångboddhet. Boverket använder den som finns i Socialstyrelsens riktlinjer, medan SCB utgår från andra normer.

För det andra mäter Boverket antalet trångbodda hushåll medan SCB:s statistik gäller individer. Det finns även stora skillnader i urval som förklarar varför siffrorna skiljer sig åt, se fliken längst ned på sidan.

Kommunerna med störst andel trångbodda hushåll 2018
Kommun
Antal trångbodda hushåll
Andel trångbodda hushåll
1 Botkyrka 6 776 19,3 %
2 Stockholm 85 168 18,8 %
3 Sundbyberg 4 274 18,3 %
4 Sigtuna 3 216 16,8%
5 Södertälje 6 776 16,6 %
6 Huddinge 7 039 16,0%
7 Solna 6 280 15,7 %
8 Haninge 5 666 15,5 %
9 Malmö 23 870 15,3 %
10 Göteborg 39 280 14,7 %
Riket 461 602 9,9
Källa: Boverket
LÄS MER: Om källor och definitioner

Uppgifterna på den här sidan är hämtade ur Boverkets rapport 2020:21 Mått på bostadsbristen. Rapporten är svar på ett regeringsuppdrag om att ta fram en modell för att mäta och beräkna bostadsbrist.

Förutom trångboddhet anger rapporten andra mått som kan användas för att bedöma hur många som saknar en rimlig bostad: Långt pendlingsavstånd, upprepade flyttar samt ett begrepp man kallar ”ansträngd boekonomi”. Ansträngd boekonomi är dock samma begrepp som SCB kallar Låg inkomststandard och det i sin tur motsvarar ungefär riksnormen för ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd). Det innehåller en schablon för boendekostnad i olika regioner och säger alltså ingenting om hur stor den verkliga boendekostnaden är, eller hur den belastar hushållets ekonomi.

Läs hela rapporten Mått på bostadsbristen (pdf, 132 sid)

Definititionen för trångboddhet bygger på Socialstyrelsens riktlinjer: ”För att ett hushåll inte ska anses trångbott bör det, utom för ensamstående utan barn, ha sovrum utöver vardagsrum och kök eller kokvrå. Två barn bör kunna dela sovrum. Med beaktande av stigande ålder och personlig integritet, bör barn emellertid inte behöva dela sovrum. Vuxna som inte är sambor bör inte behöva dela sovrum.”
Boverket preciserar vidare: ”Ensamstående hushåll utan barn definieras därmed som icke-trångbodda. Hushåll som bor mindre än vad Socialstyrelsens riktlinjer anger, där vi sätter gränsen för när barn inte bör behöva dela sovrum till 12 år, definieras som trångbodda. För de hushåll som bor i bostäder där det saknas uppgift om antalet rum men det finns uppgift om boendearean, har vi satt gränsen för trångboddhet till 20 kvadratmeter boyta per person.”

Uppgifterna om antal och andel hushåll som är trångbodda baseras på lägenhetsregistret och folkbokföringen, det vill säga hela befolkningen. Det är en avgörande skillnad jämfört med SCB:s statistik om trångboddhet som bygger på en enkätundersökning. Även andra skillnader i urvalet, bland annat åldrar och hushållstyper, påverkar resultatet.

Uppenbara felkällor kan vara att människor i verkligheten inte bor där de är folkbokförda. Hemlöshet täcks inte heller in i den här undersökningen.

 

Senast uppdaterad: 22 oktober, 2020