Trångt för unga och utrikes födda

Infödda svenskar är sällan trångbodda.

22 procent av dem som är födda utanför Europa är trångbodda.

10 procent 30–39 år är trångbodda.

Trångboddhet är vanligast i de yngre åldersgrupperna.

När bostadsbristen är svår måste fler tränga ihop sig. Särskilt utbredd är trångboddheten bland dem som är födda utanför Europa. Mer än var femte i den gruppen bor i ett hushåll med mer än två personer per sovrum.

Men trångboddheten har ökat kraftigt även i andra grupper. I åldrarna 30–39 år är så många som tio procent trångbodda enligt norm 2, dvs mer än två boende per sovrum.

Fler bor riktigt stort

Samtidigt växer grupperna som har mycket gott om plats hemma. Det gäller framför allt äldre personer. Bland dem som är över 65 år har mer än sex av tio vad SCB kallar hög utrymmesstandard. Det betyder att de har mer än ett sovrum per person i sina bostäder.

Skillnaderna ökar

Skillnaden mellan olika grupper har ökat de senaste decennierna. Tidigare var det inte lika stora skillnader i trångboddhet mellan in- och utrikes födda. Inte heller skilde det så mycket mellan åldersgruppernas boendestandard.

Bättre siffror 2020

Det senaste året som SCB redovisar, 2020, ser det ut som trångboddheten minskat något i nästan alla grupper. Det skulle kunna bero på att byggandet de senaste åren faktiskt har varit högre än vad folkökningen kräver.

Samtidigt är alla dessa förändringar inom felmarginalen, så man bör vara försiktig med tolkningarna.

Vem är trångbodd?

Statistiska centralbyrån använder två olika begrepp för trångboddhet: norm 2 och norm 3. Diagrammen här på sidan visar utvecklingen för andelen trångbodda enligt norm 2, dvs hushåll där det bor mer än två personer per rum, kök och vardagsrum oräknade. Den normen skapades 1965.

Norm 3, som skapades 1974, är strängare. Då räknas hushållet som trångbott om det bor mer än en person per rum, vardagsrum och kök oräknade. Sammanboende par förutsätts dock dela sovrum.

Fler trångbodda enligt norm 3

Många fler räknas naturligtvis som trångbodda om man utgår från norm 3. Vid senaste mätningen gäller det i så fall 18 procent av alla 16–84 år, cirka 30  procent av åldersgruppen 20–39 år och 50 procent av dem som är födda utanför Europa.

Dock är denna norm ofta ifrågasatt eftersom den räknar ensamboende i ett rum och kök som trångbodda.

Annat underlag ger andra siffror

Boverket har använt ytterligare en annan norm i utredningen Mått på bostadsbristen. Där anges andelen trångbodda hushåll i landet till nära tio procent. Man har också använt ett annat underlag vilket gör det möjligt att redovisa uppgifter per kommun.

LÄS MER: Om källor och definitioner

Uppgifterna på den här sidan kommer från SCB:s Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Trångboddhet enligt norm 2: Ett hushåll definieras som trångbott om det finns fler än två boende per rum (sovrum), kök och vardagsrum oräknade. Exempel: enligt norm 2 ska ett 4-personershushåll ha minst 3 rum och kök för att inte vara trångbott (1965 års bostadsbyggnadsutredning).

Trångboddhet enligt norm 3: Ett hushåll definieras som trångbott om det finns fler än en boende per rum (sovrum), kök och vardagsrum oräknade. Sammanboende delar dock sovrum medan varje barn ska ha eget rum. Exempel: enligt norm 3 ska ett sammanboende 4-personershushåll ha minst 4 rum och kök för att inte vara trångbott (Boendeutredningen 1974). Även ensamboende i 1 rum och kök räknas som trångbodda enligt denna norm.

 

Senast uppdaterad: 5 december, 2021