Hälften av hushållen i Sverige är ensamstående

Störst andel ensamstående är det i hyresrätten, där endast tre av tio har någon annan att dela sina levnadskostnader med. Samtidigt som boende i hyresrätt har de högsta boendekostnaderna.

Innehåll på denna sida

Flest ensamstående hushåll i Sverige
7 av 10 i hyresrätt ensamförsörjare
Bostadsrätten är också viktig för ensamstående

Flest ensamstående hushåll i Sverige

Det finns cirka 4,1 miljoner hushåll som bor i hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt (villa) i Sverige under 2022. Den vanliga hushållstypen är ensamstående utan barn, följt av sammanboende med barn.

Drygt hälften av hushållen är ensamstående, med eller utan barn. Att vara ensamboende kan komma med större ekonomiska utmaningar, då det inte finns någon att dela kostnaderna för boende och andra utgifter med.
 

7 av 10 i hyresrätt ensamförsörjare

Bland de hushåll som bor i hyresrätt är det drygt 69 procent som är ensamstående, med eller utan barn. Det kan jämföras med 27 procent av hushållen i villa. Av de som bor i villa är den största andelen sammanboende, med eller utan barn.

Statistik över boendekostnadernas utveckling visar att hyrorna ökat mer än dubbelt så mycket som den allmänna prisnivån (KPI) i samhället. Samtidigt som boendekostnaden i villa länge har ökat mindre än priserna i ekonomin.

Det innebär att den boendeform som haft de största kostnadsökningarna även är den där det bor flest ensamförsörjare. Hushåll i hyresrätt har även lägre inkomster, jämfört med andra boendeformer.
 

Bostadsrätten är också viktig för ensamstående

Precis som hyresrätten fyller bostadsrätten en viktig funktion för ensamstående. Av hushållen i bostadsrätt är det cirka 60 procent som är ensamstående, med eller utan barn.

Hyresrätten och bostadsrätten kommer däremot med skilda svårigheter när hushåll vill ta sig in på bostadsmarknaden. Där hyresrätten kan ha långa kötider och
höga hyror i nyproduktion har bostadsrätten höga priser och krav om eget kapital i form av en kontantinsats.