Barnen växer upp i skilda världar
Avståndet är stort, och fortsätter öka. Begreppen förklaras längst ned på sidan.
Skillnaden i levnadsstandard mellan barn i hyresrätt och barn i villa eller bostadsrätt har ökat dramatiskt jämfört med början av 2000-talet.
2004 hade barnfamiljer i villa i genomsnitt 14 procent högre inkomstnivå än barnfamiljer i hyreshus. 2020 är villafamiljernas inkomster 51 procent högre än gruppen barnfamiljer i hyreshus. Skillnaden har alltså mer än tredubblats, och den fortsätter öka.
Stort avstånd till villabarnen
I gruppen sammanboende med barn, som diagrammet till höger visar, bor nästan två tredjedelar av familjerna i villa. Det är också den ekonomiskt mest fördelaktiga lösningen, villaboendet är i allmänhet billigare än en hyreslägenhet.
Men för dem som inte har kapital att satsa, eller möjlighet att låna, finns inte det alternativet. Det medför att många ensamstående föräldrar bor i hyresrätt, liksom barnfamiljer med mycket låga inkomster.
Under socialbidragsnivån
21 procent, eller mer än vart femte barn, i hyreshus bor i en familj som har disponibel inkomst under socialbidragsnivån.
Det motsvarar ungefär 23 300 kronor per månad för en familj med två vuxna och två barn, och 13 700 kr för en ensamstående vuxen med ett barn.
Hälften har inga marginaler
Många barnfamiljer i hyreshus har också svårt att få hushållsbudgeten att gå ihop. Hälften av dem klarar inte en stor, oväntad utgift på egen hand.
55 procent av barnfamiljerna i hyreshus har inte marginaler att betala en stor oväntad utgift. 21 procent av barnen lever i en familj med inkomster under nivån för ekonomiskt bistånd.
Uppgifterna i det övre diagrammet
** Inkomstuppgifterna för åren 2004–2011 kommer från Statistiska centralbyråns undersökning Hushållens ekonomi (HEK). Där samlades inkomstuppgifter varje år in från ett slumpmässigt urval personer över hela landet. Barnfamiljerna i hyresrätt respektive villa och bostadsrätt som jämförs i det här diagrammet har två vuxna.
Sedan 2012 är det möjligt att få fram dessa uppgifter med hela befolkningen som underlag, genom att folkbokföringen numera är sammankopplad med lägenhetsregistret. Siffrorna för 2012–2020 kommer alltså från ett större och delvis annorlunda urval (åldersgränsen skiljer något) vilket troligen är orsak till det stora lyftet i kurvorna mellan 2011 och 2012.
Disponibel inkomst är inkomst minus skatt plus eventuella bidrag.
Konsumtionsenhet (KE) är ett sätt att kunna jämföra inkomster mellan olika hushållstyper. Måttet motsvarar i princip en vuxen person. Men när det bor fler personer, eller barn, i ett hushåll får de mindre ”vikt” eftersom det är billigare att leva flera tillsammans.
Uppgifterna i det nedre, tredelade diagrammet:
Uppgifterna om kontantmarginal och förmåga att betala löpande utgifter (kommit efter med hyran etc) kommer från Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC). Där intervjuas varje år ett urval personer över hela landet. Uppdelningen av statistiken utifrån boende i olika upplåtelseformer är beställd speciellt för Hyresgästföreningen.
Siffrorna i de här diagrammen gäller barnfamiljer med både en och två vuxna. För att få säkrare siffror har man slagit samman flera år.
Uppgifterna om disponibel inkomst under socialbidragsnivån är hämtade från samma källa som i inkomstdiagrammet högre upp på sidan, det vill säga inkomsttaxeringen för hela befolkningen. Uppdelningen utifrån boende i olika upplåtelseformer är framtagen speciellt för Hyresgästföreningen av SCB.
Beloppet är olika för olika typer av hushåll, och skiljer även mellan olika kommungrupper. Det är sammansatt av schablonbelopp för nödvändiga levnadsomkostnader och hyra, och syftet är att det ska motsvara normen för ekonomiskt bistånd (socialbidrag).
2020 var det cirka 23 300 kronor per månad för en familj med två vuxna och två barn, och ungefär 13 700 kronor för en ensamstående vuxen med ett barn.
Ladda ned diagram