Utvecklingen följer mönstret
Skillnaden i ekonomisk standard mellan de som äger och de som hyr sina bostäder följer ett mönster som blivit allt tydligare under 2000-talet: Avståndet mellan olika grupper ökar.
Det visar SCBs undersökning Hushållens ekonomi, som de här exemplen är hämtade från.
Inkomstskillnaderna ökar
I genomsnitt har hushållens inkomster ökat med 45 procent under 2000-talet. Men utanför genomsnitten är det väldigt olika.
Några exempel på hur mycket den disponibla inkomsten ökat i olika grupper mellan 1999 och 2013:
- Förvärvsarbetande + 47 procent
- Icke förvärvsarbetande + 12 procent
- Sammanboende med barn + 50 procent
- Ensamstående kvinnor med barn + 29 procent
- Ensamstående män med barn + 46 procent
- Rikaste tiondelen av befolkningen + 72 procent
- Fattigaste tiondelen av befolkningen + 25 procent
Sjuka och arbetslösa halkar efter
De som arbetar har alltid haft högre inkomst än de som är sjuka eller arbetslösa. Men SCBs undersökning visar att den skillnaden ökat kraftigt under 2000-talet.
Nu är genomsnittsinkomsten för sjuka och arbetslösa bara 61 procent av de förvärvsarbetandes. År 1999 var den siffran 84 procent.
En tredjedel barn i lägsta gruppen
De flesta svenskar har fått mer i plånboken sedan 2007. Men en grupp är undantagen: den tiondel av invånarna som redan förut hade lägst inkomster (se diagrammet högst upp på den här sidan).
Vilka är då de? En tiondel av Sveriges befolkning är nästan en miljon människor.
Enligt SCB är nära en tredjedel barn. Ser man till vilka som i övrigt ingår i gruppen är deras föräldrar troligen studerande, sjuka eller arbetslösa – och ensamstående. Det här beskrivs utförligare i rapporten Hushållens ekonomiska standard (pdf, 16 sidor).
LÄS MER: Definitioner och förklaringar till diagrammenDisponibel inkomst är inkomst minus skatt plus eventuella bidrag. Jämförelsen är gjord i fast penningvärde, här 2013 års prisnivå.
Konsumtionsenhet är ett sätt att kunna jämföra inkomster mellan olika hushållstyper. Måttet motsvarar i princip en vuxen person. Men när det bor fler personer, eller barn, i ett hushåll får de mindre ”vikt” eftersom det är billigare att leva flera tillsammans.
Som ej förvärvsarbetande räknas personer 20–64 år vars sammanräknade förvärvsinkomst till mer än hälften består av pension, sjukpenning eller arbetsmarknadsstöd.