Tre av tio under fattigdomsgränsen
 Gapet har fördubblats sedan 2004. Se definitioner längst ned på sidan. |
 31 procent av hyresgästerna har inkomster under gränsen för relativ fattigdom. |
 Fyra av tio hyresgäster klarar inte en oväntad stor utgift. |
Genomsnittsinkomsten är lägre i hyresrätt än i de båda ägda boendeformerna. Det gäller för alla familjetyper och i alla kommuner.
Skillnaden mellan grupperna har dessutom ökat kraftigt sedan början av 2000-talet. 2004 var villaägarnas genomsnittsinkomst 21 procent högre än hyresgästernas, 2020 är det 46 procents skillnad mellan grupperna. Avståndet dem emellan har alltså mer än fördubblats.
Gapet ökar saktare nu
Dock ökar gapet inte så snabbt längre, som vi kan se i det översta diagrammet. Men fortfarande har många hyresgäster mycket låga inkomster.
Tre av tio under fattigdomsgräns
År 2020 hade 31 procent av hyresgästerna till och med en ekonomisk standard under den gräns som i EU-statistiken kallas risk för fattigdom, eller relativ fattigdom.
Med det menas en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianen i landet. SCB definierar det som låg inkomst.
2020 var det 1,5 miljoner i Sverige som hamnade under den nivån, och 920 000 av dem bodde i hyresrätt.
Inga marginaler
Oavsett vilka ord man väljer är det ett läge där man inte har marginaler för att klara större oväntade utgifter. Av SCBs undersökningar av levnadsförhållanden kan man utläsa att det behövs inkomster en bit över den nivån för att ha en någorlunda stabil ekonomi.
Fyra av tio hyresgäster klarar inte en oväntad utgift på 13 000 kronor utan att låna eller få hjälp. Nya glasögon, tandläkarbesök eller försenad utbetalning av sjukpenning kan rasera hela familjeekonomin.
De som äger har fått mer
Att de som äger sina bostäder har fått mer i plånboken beror bland annat på att höginkomsttagare – som oftare bor i villa eller bostadsrätt – överlag gynnats mer av de så kallade jobbskatteavdragen som infördes 2007–2014. Samtidigt har trygghetssystemen urholkats vilket drabbat grupper som oftare bor i hyresrätt.
Andra skattelättnader, som sänkt fastighetsskatt och rot-avdrag, har enbart gått till dem som äger sina bostäder.
Dyraste boendeformen
I hyreshus bor förstås även medel- och höginkomsttagare. Det är ett bekvämt och flexibelt boende, som uppskattas av många.
Men det är ingen tillfällighet att högavlönade oftast bor i villa eller bostadsrätt, och de med lägst inkomster i hyresrätt. För den som har kapital, eller möjlighet att låna, är det med dagens villkor oftast en bättre affär att äga sitt boende än att hyra.
De som inte får ihop till en kontantinsats – och det är många i dag – är hänvisade till den dyraste boendeformen.
LÄS MER: Definitioner och fakta om statistiken
Disponibel inkomst är inkomst minus skatt plus eventuella bidrag.
Konsumtionsenhet (KE) är ett sätt att kunna jämföra inkomster mellan olika hushållstyper. Måttet motsvarar i princip en vuxen person. Men när det bor fler personer, eller barn, i ett hushåll får de mindre ”vikt” eftersom det är billigare att leva flera tillsammans.
Uppgifterna i det övre diagrammet
** Inkomstuppgifterna för åren 2004–2011 kommer från Statistiska centralbyråns undersökning Hushållens ekonomi (HEK). Där samlades inkomstuppgifter varje år in från ett slumpmässigt urval personer över hela landet.
Sedan 2012 är det möjligt att få fram dessa uppgifter med hela befolkningen som underlag, genom att folkbokföringen numera är sammankopplad med lägenhetsregistret. Siffrorna för 2012–2020 kommer alltså från ett större och delvis annorlunda urval (åldersgränsen skiljer något) vilket troligen är orsak till det stora lyftet i kurvorna mellan 2011 och 2012.
Inkomst under EUs fattigdomsgräns, dvs en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianen, baseras 2020 på medianvärdet 266 000 kronor. Eftersom jämförelsen sedan görs med hjälp av begreppet konsumtionsenhet (se ovan), blir nivån olika för olika typer av hushåll. Till exempel motsvarar 60 procent av medianen cirka 13 300 kronor per månad för en ensamstående person, och cirka 32 600 kronor per månad för ett sammanboende par med två barn.
Statistiken om andelen boende i olika upplåtelseformer med inkomst under 60 procent av medianen i riket är framtagen speciellt för Hyresgästföreningen av SCB.
Uppgifterna om kontantmarginal kommer från Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC). Där intervjuas varje år ett slumpmässigt urval personer över hela landet. Uppdelningen av statistiken utifrån boende i olika upplåtelseformer är beställd speciellt för Hyresgästföreningen.
Ladda ned diagram