Trångboddhet
Risken för trångboddhet varierar mellan grupper. Särskilt utbredd är trångboddheten bland barn och bland människor födda utanför Europa.
Vartannat hushåll ensamstående
Hur hushållen bor och lever skiljer sig åt mellan upplåtelseformerna. Andelen ensamstående är större i hyresrätt än i andra upplåtelseformer. I hyresrätt är det bara tre av tio hushåll som kan dela levnadskostnaderna med en partner eller medboende.
Senast uppdaterad:
2026-02-17
På denna sida:
- 6 av 10 hushåll äger sitt boende
- Barnfamiljer bor oftast i villa
- Halverad hushållstorlek på 100 år
- Vanligt med ensamstående hushåll i Sverige
- 7 av 10 i hyresrätt ensamförsörjare
- Många ensamstående också i bostadsrätt
- Hushållens boende i kommunerna
- Skillnad på individer och hushåll
- Andel individer och hushåll per upplåtelseform
6 av 10 hushåll äger sitt boende
Boendesituationen handlar inte bara om bostadens fysiska, utan även om dess juridiska form. Den juridiska formen visar vem som äger bostaden. I Sverige finns det fyra huvudsakliga upplåtelseformer:
- Äganderätt
- Bostadsrätt
- Hyresrätt
- Specialbostad
Den vanligaste upplåtelseformen är äganderätt. Nästan 40 procent av alla hushåll bor i en villa de själva äger. Ytterligare 23 procent av hushållen bor i bostadsrätt. Detta räknas vanligtvis också som ägt boende, trots att det i strikt mening är bostadsrättsföreningen som äger bostaden.
Sammantaget kan 62 procent av alla hushåll i Sverige sägas äga sitt boende. Drygt 30 procent av hushållen bor i hyresrätt, medan ytterligare fyra procent bor i någon form av specialbostad.
Barnfamiljer bor oftast i villa
Hushållens boende är tydligt kopplat till livssituationen. Till exempel bor barnfamiljer betydligt oftare i villa än andra. Ungefär 60 procent av alla barnfamiljer bor i dag i en villa de själva äger.
Bland ensamstående, med eller utan barn, är andelen som bor i villa mindre. I den här gruppen är det i stället hyresrätt som är den vanligaste upplåtelseformen, följt av bostadsrätt.
Här kan du läsa mer om hur hushållssammansättningen ser ut i olika upplåtelseformer.
Halverad hushållstorlek på 100 år
Hur många personer som bor tillsammans har minskat över tid. Vid 1900-talets början bestod ett genomsnittligt hushåll av knappt fyra personer. När 1900-talet övergick till 2000-tal var det i stället i snitt två personer per hushåll.
Att vi bor färre personer per genomsnittligt hushåll hänger ihop med att det idag finns många enpersonshushåll i Sverige.
Vanligt med ensamstående hushåll i Sverige
Knappt hälften av alla hushåll i Sverige är ensamstående, och av dessa lever de flesta utan barn. Att vara ensamboende kan innebära ekonomiska utmaningar, eftersom det då inte finns någon annan att dela boendekostnader och andra utgifter med.
Detta gäller framför allt ensamstående hushåll med barn, som i regel har betydligt högre månadskostnader än andra singelhushåll.
7 av 10 i hyresrätt ensamstående
I hyresrätt är nästan 70 procent av alla hushåll ensamstående. Bland dem som bor i villa är den största delen i stället sammanboende. Här är det bara 28 procent som är ensamstående.
Enligt statistik över boendekostnadernas utveckling sedan 1991 har hyrorna ökat mer än dubbelt så mycket som den allmänna prisnivån (KPI) i samhället. Det omvända gäller boendekostnader i villa/småhus, som har ökat långsammare än den allmänna prisnivån.
Hushåll i hyresrätt har dessutom lägre inkomster jämfört med hushåll i andra boendeformer.
Många ensamstående också i bostadsrätt
Det är inte bara i hyresrätt som andelen ensamstående är hög. Bland hushåll i bostadsrätt är ungefär 60 procent ensamförsörjande, med eller utan barn.
Att andelen ensamstående hushåll är högre här än i villa hänger samman med att både hyres- och bostadsrätter generellt sett är lägenheter i flerbostadshus, vilket ofta passar små hushåll bättre.
På många håll i landet är villor dessutom så dyra att det i regel krävs två personer (inkomster) för att klara finansieringen, vilket sannolikt bidrar till att ensamstående hushåll i stället koncentreras till hyres- och bostadsrätt.
Hushållens boende i kommunerna
Använd kartan för att ta reda på hur hushållen fördelas mellan olika upplåtelseformer i just din kommun.
Skillnad på individer och hushåll
Vid jämförelser mellan olika upplåtelseformer är det viktigt att skilja på individer och hushåll. Andelen hushåll som bor i hyresrätt, till exempel, är inte samma sak som andelen av befolkningen som bor i hyresrätt. Detta beror på att det finns skillnader i hushållsstorlek mellan upplåtelseformerna.
Villor har generellt sett mer boendeyta än lägenheter, och lockar därför till sig fler av de större hushållen. Singelhushåll söker sig oftare till lägenheter. Eftersom många barnfamiljer och andra stora hushåll bor i villa, är andelen av befolkningen här betydligt större än andelen hushåll. För bostads- och hyresrätter är det i stället tvärtom. Här är andelen hushåll större än andelen av befolkningen.
Upplåtelseformernas fördelning 2024
Andel av befolkning och andel av hushåll som bor i respektive upplåtelseform.
| Individer | Hushåll | |
|---|---|---|
| Äganderätt (småhus) | 47% | 39% |
| Bostadsrätt | 20% | 23% |
| Hyresrätt | 27% | 30% |
| Specialbostad | 2% | 4% |
| Övrigt | 4% | 4% |
Anm. Övrigt inkluderar exempelvis bostäder där uppgift om upplåtelseform saknas. Källa: SCB och egna beräkningar.
Det är så här vi bor!
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!