Bostadsyta
Hyresgäster bor på en mindre yta än dem som äger sin bostad. Det är ett mönster som gäller i hela landet och för alla hushållstyper.
Trångboddheten varierar kraftigt mellan olika grupper i samhället. Särskilt utbredd är trångboddheten för hushåll med barn, och bland människor födda utanför Europa.
På denna sida:
Ett hushåll klassas som trångbott om det i bostaden bor fler än två personer per sovrum. Enligt denna definition var 708 345 personer i flerbostadshus trångbodda år 2024. Det motsvarar 15 procent av alla som bor i flerbostadshus.
Andelen trångbodda var därmed ungefär lika stor under 2024 som 2012, vilket var första året denna mätning gjordes. Samtidigt har befolkningen vuxit kraftigt sedan dess, och det totala antalet trångbodda personer är därför högre i dag. Totalt finns det drygt 90 000 fler trångbodda personer i dag än 2012.
Det finns stora skillnader i trångboddhet mellan olika grupper i samhället. Statistiken visar att det exempelvis kan spela stor roll i vilket land man är född.
För personer födda i Sverige var andelen trångbodda i flerbostadshus ungefär 11 procent under 2024. Det kan jämföras med hela 37 procent bland personer födda i afrikanska länder. För personer födda i Asien var andelen 28 procent.
Andelen trångbodda barn upp till 17 år var som störst åren 2018-2019, sett till perioden 2012-2024. De senaste åren har dock andelen barn som bor trångt sjunkit.
Däremot har antalet trångbodda barn ökat över tid. År 2024 var antalet trångbodda barn 32 procent fler än 2012. Detta beror primärt på att antalet barn i flerbostadshus blivit fler totalt sett, samtidigt som andelen bitit sig fast på en hög nivå, runt 30 procent. Den utbredda trångboddheten bland barn visar att många familjer lever med begränsad boendeyta.
Andelen trångbodda skiljer sig åt också mellan åldersgrupper. Generellt sett är trångboddheten som högst i ålderskategorier där det är vanligt med stora hushåll. I åldersgrupperna 20-29, 30-39 och 40-49 år räknas knappt en femtedel som trångbodda.
Bland personer över 50 år är andelen mycket lägre, mellan ett och nio procent. Det beror framför allt på att det i dessa ålderskategorier finns färre barnfamiljer och andra stora hushåll.
Antal och andel trångbodda per åldersgrupp. Statistiken baseras på boende i flerbostadshus under 2024.
| Åldersgrupp | Antal personer totalt | Antal trångbodda personer | Andel trångbodda personer |
|---|---|---|---|
| 0-19 år | 877 851 | 258 616 | 29,5% |
| 20-29 år | 735 965 | 129 578 | 17,6% |
| 30-39 år | 804 748 | 152 084 | 18,9% |
| 40-49 år | 532 622 | 89 439 | 16,8% |
| 50-59 år | 497 321 | 44 815 | 9,0% |
| 60-69 år | 453 775 | 21 590 | 4,8% |
| 70-79 år | 409 317 | 8 798 | 2,1% |
| 80-89 år | 239 807 | 2 971 | 1,2% |
| 90+ år | 44 343 | 454 | 1,0% |
| Alla åldrar | 4 595 749 | 708 345 | 15,4% |
Kommunen med störst andel trångbodda är Hylte, där 31 procent av alla som bor i flerbostadshus bor trångt. Det innebär att andelen är mer än dubbelt så stor som rikssnittet på ungefär 15 procent.
Samtidigt finns det andra kommuner där trångboddhet i flerbostadshus i praktiken inte är ett särskilt stort problem, med andelar på under fem procent.
När det kommer till trångboddhet bland barn är skillnaderna mellan kommuner än tydligare. Som allra högst är andelen i Ockelbo, där hela 68 procent av alla barn i flerbostadshus räknades som trångbodda under 2024. Även i Pajala, Laxå, Hylte och Lessebo är trångboddheten bland barn utbredd, runt 58 procent.
Sorterat från högst till lägst trångboddhet. * Kommunstorlek baseras här på antalet boende i flerbostadshus, då statistik saknas för övrigt bestånd.
| Kommun | Antal personer totalt | Antal trångbodda personer | Andel trångbodda personer |
|---|---|---|---|
| Stockholm | 790 805 | 148 736 | 18,8% |
| Göteborg | 412 368 | 70 100 | 17,0% |
| Malmö | 263 231 | 42 547 | 16,2% |
| Helsingborg | 82 317 | 13 338 | 16,2% |
| Västerås | 83 691 | 11 794 | 14,1% |
| Uppsala | 133 796 | 18 491 | 13,8% |
| Solna | 75 570 | 9 781 | 12,9% |
| Norrköping | 72 481 | 8 574 | 11,8% |
| Örebro | 82 129 | 9 630 | 11,7% |
| Linköping | 83 836 | 8 624 | 10,3% |
| Riket | 4 595 749 | 708 345 | 15,4% |
Sorterat från högst till lägst trångboddhet. * Kommunstorlek baseras här på antalet boende i flerbostadshus, då statistik saknas för övrigt bestånd.
| Kommun | Antal barn totalt | Antal trångbodda barn | Andel trångbodda barn |
|---|---|---|---|
| Helsingborg | 14 890 | 4 973 | 33,4% |
| Göteborg | 70 968 | 22 670 | 31,9% |
| Stockholm | 141 671 | 42 192 | 29,8% |
| Malmö | 49 896 | 14 501 | 29,1% |
| Västerås | 14 636 | 4 235 | 28,9% |
| Uppsala | 23 003 | 6 208 | 27,0% |
| Örebro | 13 747 | 3 641 | 26,5% |
| Norrköping | 12 274 | 2 985 | 24,3% |
| Linköping | 12 569 | 2 911 | 23,2% |
| Solna | 12 991 | 2 415 | 18,6% |
| Riket | 791 749 | 241 579 | 30,5% |
Det finns flera definitioner av trångboddhet, så kallade trångboddhetsnormer. Statistiska centralbyrån (SCB) har två olika normer för trångboddhet:
Fler hushåll anses vara trångbodda enligt norm 3. På denna sida visar vi utvecklingen för andelen trångbodda enligt norm 2.
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!