Barnfamiljer
Fyra av tio växer upp i familjer vars inkomstnivå anses kunna ha en negativ påverkan på livskvaliteten.
Olika levnadsstandard i hyrt och ägt boende
Av dem som lever i risk för fattigdom i Sverige i dag bor majoriteten i hyresrätt. Här är inkomsterna i regel lägre och de ekonomiska marginalerna mindre.
Senast uppdaterad:
2026-02-06
Stora inkomstskillnader mellan upplåtelseformerna
Över tid har hushållens disponibla inkomst ökat i alla upplåtelseformer. Däremot har de ökat i olika takt. Inkomstskillnaderna mellan dem som hyr och dem som äger sin bostad har därmed blivit större.
Under 2024 var den genomsnittliga disponibla inkomsten i bostadsrätt ungefär 42 procent högre än i hyresrätt. Sedan 2012 har skillnaden ökat med drygt sju procentenheter.
Hushåll i äganderätt (villa) hade samma år 50 procent högre disponibel inkomst än hyresgästerna. Även här har skillnaden ökat, med sex procentenheter, jämfört med år 2012.
Hyresgäster och bostadsägare glider isär
De senaste årtiondena har många hushåll med högre inkomster sökt sig bort från hyresrätten. Bakom utvecklingen finns flera förklaringar.
Ombildningar av hyresrätter i storstäderna har gjort att hyresrättsbeståndet minskat, och att framför allt köpstarka hyresgäster i stället blivit bostadsrättsinnehavare. Därtill har snabba prisökningar på bostäder och generösa subventioner gjort det attraktivt att kliva in på ägarmarknaden, samtidigt som stigande hyror gjort det mindre förmånligt att hyra.
Sedan 1991 är det bara i kvintil 1, det vill säga de 20 procent av hushållen med lägst inkomster, som andelen hyresgäster har ökat. I kvintil 4 och 5 har andelen hyresgäster i stället minskat drastiskt, med 16 respektive 17 procentenheter. År 1991 bodde nästan en tredjedel av hushållen i den översta kvintilen i hyresrätt, jämfört med bara 10 procent år 2024.
Bostadsrätten växer i alla inkomstgrupper
Det är främst till bostadsrätten som hushållen har flyttat sitt boende sedan 1991. Andelen som bor i bostadsrätt har ökat i samtliga inkomstkvintiler, även bland hushåll med lägst inkomster. Men ökningen är störst i de övre kvintilerna, vilket sannolikt hänger samman med både de kraftiga prisuppgångarna, där bostadsrättspriserna har sexdubblats sen millenieskiftet, och med ombildningarna av hyresrätter i framförallt storstäderna.
Trots att det byggts fler hyresrätter än bostadsrätter under perioden (drygt 489 400 respektive 367 200) har beståndet av bostadsrätter vuxit betydligt snabbare, bland annat genom omfattande ombildningar. Sammanlagt har antalet bostadsrätter i beståndet ökat med ungefär 575 800, vilket är en ökning med 82 procent sedan 1991. Samtidigt har det tillkommit 362 600 hyresrätter under perioden, vilket motsvarar en 20-procentig ökning av det hyrda beståndet.
För äganderätter (villor) syns en annan utveckling. Där har andelen hushåll ökat endast i de tre högsta inkomstkvintilerna. I de två lägsta kvintilerna har andelen hushåll minskat, allra mest i första kvintilen, där nedgången är närmare 15 procentenheter. Även priserna på äganderätter har stigit kraftigt över tid, med i genomsnitt sex procent per år sen millennieskiftet.
1 av 4 hyresgäster lever i risk för fattigdom
Under 2024 hade 24 procent av alla hyresgäster låg ekonomisk standard. Det betyder att inkomsten är mindre än 60 procent av medianinkomsten i landet.
Låg ekonomisk standard anses påverka livskvaliteten negativt och riskerar att leda till socialt utanförskap. Andelen hushåll med låg ekonomisk standard är mångdubbelt högre i hyresrätt än i ägt boende.
Det är även en större andel hyresgäster som lever i det som klassas som mycket djup fattigdom. Det innebär en inkomst på under 40 procent av medianinkomsten på riksnivå. För den andel av befolkningen som har en dubbelt så hög medianinkomst som i landet råder istället det omvända, där bor de största andelarna i bostadsrätt respektive äganderätt.
4 av 10 hyresgäster saknar marginaler
Hyresgäster lever inte bara med lägre inkomster och i större risk för fattigdom. Jämfört med boende i andra upplåtelseformer är de dessutom sämre rustade att klara av en oväntad utgift.
Under 2023 saknade nästan 43 procent av hyresgästerna den kontantmarginal som krävs för att täcka en oförutsedd utgift på 13 000 kronor.
Definitioner av inkomstbegrepp
Här följer definitioner av de inkomstbegrepp som används på sidan.
- Disponibel inkomst är summan av hushållets alla inkomster, efter avdrag för skatter och avgifter. Den disponibla inkomsten kan användas till privat konsumtion eller sparande.
- Medianinkomst betyder den mittersta inkomsten, där hälften av befolkningen har en lägre inkomst och hälften av befolkningen har en högre inkomst.
- Konsumtionsenhet är ett sätt att jämföra disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll. Beroende på hushållssammansättning tilldelas olika vikter. Till exempel har ett hushåll med en ensamboende vuxen vikten 1, medan två sammanboende vuxna och två barn har vikten 2,45. Hushållens disponibla inkomst divideras därefter med hushållets totala vikt för att få en jämförbar disponibel inkomst per konsumtionsenhet, även kallat ekonomisk standard. Mer om att jämföra inkomster för hushåll finns hos SCB.
- Inkomstkvintiler delar in hushållen i fem lika stora delar om 20 procent vardera, baserat på inkomstnivå. Kvintil 1 representerar de 20 procent av hushållen med lägst inkomst, medan kvintil 5 representerar de 20 procent med högst inkomst. Kvintiler kan säga något om ekonomisk fördelningen och inkomstskillnader i samhället.
- Låg ekonomisk standard innebär att inkomsten är lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet. Andra begrepp som används mer eller mindre synonymt är risk för fattigdom, eller relativ fattigdom. I Sverige gick gränsen år 2024 vid ungefär 16 400 kronor i månaden för en ensamstående, eller 40 100 kronor i månaden för ett hushåll med två vuxna och två barn.
- Inkomst under 40 procent av medianinkomsten brukar kallas för djup relativ fattigdom eller mycket låg relativ fattigdom. I Sverige gick gränsen år 2024 vid ungefär 10 900 kronor i månaden för en ensamstående, eller 26 700 kronor i månaden för ett hushåll med två vuxna och två barn.
- Inkomst över 200 procent av medianinkomsten kan anses vara en mycket hög relativ inkomst. I Sverige gick gränsen år 2024 vid ungefär 54 600 kronor i månaden för en ensamstående, eller 133 650 kronor i månaden för ett hushåll med två vuxna och två barn.
Det är så här vi bor!
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!