Skip to content

Sjunkande kostnader och rusande priser

Sedan år 2000 har de genomsnittliga priserna för bostadsrätter och småhus ökat kraftigt. Utvecklingen förklaras till stor del av en period med unikt låga räntor som gjort det billigt att låna pengar.

Senast uppdaterad: 2025-03-07

På denna sida:

Högst priser i storstäderna

Landets högsta priser finns i storstadsområdena och i andra större kommuner. Här hålls bostadspriserna uppe av starka arbetsmarknader, stor inflyttning och en ihållande bostadsbrist.

År 2023 var genomsnittspriset för småhus i Stor-Stockholm ungefär 6,7 miljoner kronor. Det är betydligt mer än i Stor-Göteborg (5,3 miljoner) och Stor-Malmö (4,8 miljoner). Jämfört med rikssnittet på 3,6 miljoner kronor är priserna i Stockholm nästan dubbelt så höga.

Bostadsrätterna följer ett liknande mönster, men på lägre nivåer. En genomsnittlig bostadsrätt i Stor-Stockholm kostade år 2023 drygt fyra miljoner kronor, jämfört med ungefär 2,7 miljoner kronor i riket som helhet.

Inget inflationsmål för bostäder

Riksbanken har som målsättning att hålla inflationen, det vill säga den allmänna prisökningstakten, på två procent per år. Detta anses vara en nivå som är både långsiktigt hållbar och samhällsekonomiskt sund. De senaste årtiondena har inflationen ofta varit lägre än två procent och Riksbanken har därför försökt få upp inflationen genom sänkningar av styrräntan och andra penningpolitiska åtgärder.

Fram till år 2022 ökade inflationen i konsumentpriser trots detta inte nämnvärt. Däremot hade Riksbankens politik en tydlig effekt på prisutvecklingen för bostäder och andra tillgångar. Enkelt uttryckt så gjorde Riksbankens åtgärder att kostnaden för att låna pengar sjönk, vilket ledde till att hushållen kunde låna allt större belopp.

Mellan 2000 och 2023 steg bostadsrättspriserna med i snitt nio procent per år, samtidigt som småhuspriserna i snitt ökade med sex procent per år. Under hela perioden var det bara fyra år där prisförändringen var lägre än två procent.

Sexdubblade bostadsrättspriser sedan millennieskiftet

Sedan år 2000 har konsumentpriserna enligt KPI ökat med 55 procent. Det kan jämföras med genomsnittspriset på småhus, som ökat med 276 procent under samma period. Priset för bostadsrätter har ökat ännu snabbare och var under 2023 hela 591 procent högre än år 2000.

Detta innebär att det genomsnittliga priset för ett småhus har ökat från 951 000 kronor till 3,5 miljoner kronor på ungefär 20 år. Den genomsnittliga bostadsrätten som år 2000 kostade 390 000 kronor ökade under samma period till knappt 2,7 miljoner kronor.

Historisk bakgrund

Under senare år har låga räntor bidragit till ökade bostadspriser, men det finns också historiska förklaringar till utvecklingen på bostadsmarknaden.

Kreditmarknaden var länge reglerad

Under efterkrigstiden var den svenska kreditmarknaden periodvis hårt kontrollerad. Exempelvis var räntorna reglerade och banker tvingades att prioritera utlåning till vissa specifika sektorer (placeringsplikt). Dessutom fanns det begränsningar på den totala kreditvolymen (utlåningstak). Syftet var att hålla kreditmarknaden stabil, styra kapital till vissa specifika ändamål, samt hålla nere statens finansieringskostnader. I takt med att finansmarknaderna internationaliserades blev det allt svårare att upprätthålla regleringarna.

Avreglering gav högre bostadspriser

Under 1980-talet avreglerades den svenska kreditmarknaden, precis som i många andra jämförbara länder. Den kanske största förändringen genomfördes i samband med den så kallade Novemberrevolutionen år 1985, när både ränteregleringen och utlåningstaket avskaffades.

En direkt konsekvens var att bankerna nu fick möjlighet att kraftigt öka sin utlåning till hushåll och företag. Kreditexpansionen blev större än många bedömare hade räknat med, och den plötsliga avregleringen kan ses som en bidragande orsak till 1990-talets fastighets- och finanskris. En liberaliserad kreditmarknad är också en förutsättning för den prisutveckling på bostäder som vi har sett de senaste årtiondena.

Mer om avregleringen av kreditmarknaden

Svårare att spara ihop till bostadsköp

Runt millennieskiftet motsvarade ett genomsnittligt småhus drygt fem årsinkomster. År 2023 hade siffran ökat till 9,3 årsinkomster. Den genomsnittliga bostadsrätten ökade under samma period från motsvarande 2,3 till sju årsinkomster.

Bostadsprisernas frikoppling från inkomsterna förklaras av att hushållen lånar allt större belopp till bostadsköp. Detta har de kunnat göra tack vare att unikt låga räntor hållit kostnaderna nere.

Däremot är det alltid förenat med en viss risk att låna belopp som motsvarar flera årsinkomster. Om räntan plötsligt stiger ökar också månadskostnaderna kraftigt, vilket är precis vad vi har sett de senaste åren.

Om bostadspriserna ökar snabbare än inkomsterna blir det dessutom allt svårare att spara ihop till en kontantinsats. På många håll i landet krävs i dag en mycket hög belåning och/eller pengar från exempelvis föräldrar för att kunna ta första steget in på bostadsmarknaden.

Skattesystemet gynnar bostadsägande

Jämfört med hyresrätten är det ägda boendet skattemässigt gynnat på flera sätt. Det är sannolikt en bidragande orsak till de höga bostadspriserna.

  • Avskaffad fastighetsskatt: I januari 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten och ersattes i stället av en kommunal fastighetsavgift. Oavsett bostadens taxeringsvärde kan denna avgift inte överstiga 9 525 kronor (2024). Det betyder att den procentuella skattesatsen blir lägre ju mer bostaden är värd, vilket gynnar den som äger en dyr bostad. Läs mer om fastighetsavgiften på Skatteverkets hemsida.
  • Ränteavdrag: Bolånetagare har rätt till skatteavdrag motsvarande 30 procent av räntekostnaderna. Detta håller nere kostnaderna och gör det billigare att låna, vilket i sin tur pressar bostadspriserna uppåt. Läs mer om ränteavdraget här.
  • Rotavdrag: Bostadsägare har rätt till skatteavdrag för vissa reparations- och tillbyggnadsarbeten. Avdraget motsvarar 30 procent av arbetskostnaden och kan i många fall dras av direkt på fakturan. Läs mer om rotavdraget här.

Det är fritt att använda sig av vårt innehåll men ange gärna Hurvibor som källa.

Det är så här vi bor!

Vill du veta mer?

Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!

Kontakta oss
Om oss