Högre hyror i såld allmännytta

Hyrorna i Dalarna ligger i allmänhet under riksgenomsnittet.

Hyrorna i Dalarna ligger i allmänhet under riksgenomsnittet. Högsta nivåerna finns i Falun.

Hyrorna i Dalarnas allmännyttiga företag är i genomsnitt lägre än i landet som helhet. Det är bara Kopparstaden i Falun och Gamla Byn i Avesta som ligger i nivå med riksgenomsnittet.

I Falun har man byggt en hel del nytt de senaste åren, vilket drar upp genomsnittshyrorna.

Ny trea för 10 000

Månadshyrorna i nybyggda hus är ofta flera tusen kronor högre än genomsnittet i hela bostadsföretagets bestånd. En tvårummare på 51 kvm i kvarteret Teatern i Falun kostar till exempel cirka 7 500 kronor per månad.

Investeringsstöd ger lägre hyra

Sedan 2017 har det funnits ett statligt investeringsstöd för att bygga hyreslägenheter och studentbostäder. Ett av villkoren för att få det är att inflyttningshyran inte överstiger en viss nivå.

I Rättvik har det kommunala bostadsbolaget använt sig av stödet vid det senaste nybygget, och där stannar hyran för en tvårummare på 45 kvm på 5 600 kronor.

Försäljning driver upp hyrorna

Under de senaste åren har Kopparstaden i Falun och Tunabyggen i Borlänge sålt stora delar av sina bestånd; Mer än 600 lägenheter i Falun har sålts till SBB, och i Borlänge har SBB köpt drygt 300 och Stålbo 500 lägenheter av Tunabyggen. SBB har även köpt mer än 500 lägenheter i Avesta.

SBB:s, och många andra stora fastighetsbolags, affärsidé är att renovera en lägenhet i taget när de blir lediga och sedan höja hyrorna kraftigt. En på detta sätt nyrenoverad trea på 75 kvm i Bojsenburg har nu en hyra på cirka 75 kvm i Bojsenburg har nu en hyra på drygt 9 000 kr/mån, att jämföra med Kopparstadens cirka 7 000 kr/mån för en likadan, orenoverad lägenhet i samma område.

Ytlig renovering kontra stambyte

Området Bojsenburg byggdes i slutet av 1970-talet, och även Kopparstaden kommer att behöva göra en genomgripande renovering de närmaste åren. Men då blir den, till skillnad från vad SBB nu gör, just genomgripande – där avloppsstammar byts ut och badrummen renoveras i samband med detta.

Kopparstaden brukar också göra sina renoveringsprojekt i samråd med de boende och Hyresgästföreningen, med målsättningen att det inte ska kosta mer än att hyresgästerna ska vilja och kunna bo kvar.

Billiga lägenheter allt färre

Fastighetsbolag som SBB brukar försvara sina så kallade konceptrenoveringar med att inga hyresgäster tvingas flytta, eftersom de bara renoverar när lägenheterna blir lediga. Och de som flyttar in i den nyrustade lägenheten har ju accepterat den nya hyran.

Men det finns andra problem:
• Det är en kortsiktig form av renovering när bara ytskikten inne i lägenheterna putsas upp. Själva fastigheterna, med rörstammar, trapphus, tak etc behöver också rustas om husen inte ska förfalla.
• Det är störande för grannarna när det ständigt pågår renoveringar i huset.
• Antalet lägenheter med jämförelsevis låg hyra minskar, undan för undan. Det blir svårare för personer med låga inkomster att hitta någonstans att bo.

Viktiga ramavtal

Många av de bostadsområden som byggdes under miljonprogrammet på 1960-och 1970-talen står nu inför stora renoveringar. Där har Hyresgästföreningen en viktig uppgift att få till stånd avtal med bostadsföretagen, både kommunala och privata hyresvärdar, så att upprustningen görs i samråd med de boende.

Det kan handla om att det går att välja olika nivåer på standarden i lägenheterna, eller att de hyreshöjningar som görs kan fasas in över en längre period. Seriösa hyresvärdar, som förvaltar bostäderna långsiktigt, har ju också ett intresse av att de som trivs i området bor kvar.

Senast uppdaterad: 13 oktober, 2020