Allt färre röstar i hyreshusområden

Valdeltagandet är lägre i hyreshusområden.

Valdeltagandet rasade mest i de områden där det redan tidigare varit lågt.

När klyftorna ökar i samhället får det också konsekvenser för demokratin.

I utpräglade hyreshusområden där inkomsten är låg och arbetslösheten hög kan det ibland vara mindre än hälften som använder sin rösträtt.

Ett ras i utsatta områden

I det senaste valet, 2022, förstärktes skillnaderna. Valdeltagandet jämfört med 2018 var lägre i stort sett överallt, men allra mest minskade det i områden med låga inkomster och många utlandsfödda.

Samma mönster i Dalarna

Tittar man på de valdistrikt i Borlänge där valdeltagandet var lägst respektive högst följer de mönstret.

I villadistriktet Torsång röstade mer än 91 procent. I Tjärna allé gick bara 59 procent till valurnorna. 2018 hade distriktet med högst valdeltagande 92 procent, och det lägsta 76.

Högsta och lägsta distrikt 2018 var Färjegårdarna-Årby-Hytting respektive Bullermyren. I valet 2022 har distriktsindelningen för områdena Bullermyren och Tjärna ändrats. Men högst och lägst är en tydlig indikator.

Tilltro till politiken

Vad betyder skillnaderna i valdeltagande för politiken som förs? Vad säger den om olika gruppers tilltro till det politiska systemet?

Siffrorna här gäller riksdagsvalet, där bara de som är svenska medborgare får rösta. Med andra ord var det 40 procent av de svenska medborgarna i distriktet Tjärna Allé som avstod från att rösta i senaste riksdagsvalet. Att jämföra med 16 procent i riket som helhet.

Senast uppdaterad: 24 september, 2022