I Göteborg har invånarantalet ökat med 34 procent, men bostäderna bara med 21 procent.

Antalet bostäder har inte ökat i samma takt som befolkningen. Framför allt inte i Göteborg.

2019 byggdes över 7500 bostäder i regionen.

Nu byggs mer än på flera decennier.

Regionen har vuxit
mer än bostäderna

Sedan början av 1990-talet har befolkningsökningen i regionen varit stadig och stark, och klart över genomsnittet i riket. Men antalet bostäder har inte ökat i samma takt.

Framför allt är det i Göteborgs stad som byggandet släpat efter. Även i Partille har befolkningen ökat mer än bostäderna, sett över en så lång period.

Hushållen förändras

På nästan 30 år är det mycket som förändrats i samhället. Det handlar inte bara om att befolkningen ökat, utan också att hushållen ser annorlunda ut. Till exempel bor det i de flesta kommuner – men inte i Göteborg – genomsnittligt färre personer i varje hushåll än det gjorde för 20–30 år sedan.

Därför kan det vara bostadsbrist även i kommuner där bostäderna, i det här långa perspektivet, ökat procentuellt mer än befolkningen.

Byggandet tar fart

Med blicken flera decennier bakåt ser vi att byggandet nu ligger på historiskt höga nivåer, men också att det tog lång tid att komma dit.

Åren kring 1990 byggdes mycket i hela Sverige. Det var högkonjunktur, babyboom och bostadsbrist. Dessutom fanns statliga räntebidrag till att bygga hyresbostäder.

Sedan har kriser varvade med perioder av investeringsstöd påverkat byggtakten.

Uppdämda behov

Att det byggdes 7 500 bostäder 2019 är, för första gången på länge, någorlunda i fas med befolkningsökningen. Men eftersom byggandet varit så lågt så länge är de uppdämda behoven stora.

Boverket har räknat på behovet av nya bostäder i olika regioner. Enligt den analysen skulle det årligen behöva byggas mer än 10 000 lägenheter i den arbetsmarknadsregion där Göteborg är centralort.

Göteborgs så kallade FA-region är dock lite större än Region Västra Sverige, den innefattar ytterligare sju kommuner med sammanlagt 166  000 invånare. Där byggdes totalt 559 bostäder 2019.

 

LÄS MER: Siffrorna bakom bostadsbeståndet

SCB har bytt metod för beräkning av det kalkylerade bostadsbeståndet två gånger de senaste åren.

Tidigare utgick man från folk- och bostadsräkningen 1990, och kompletterade år efter år med det som byggts och det som rivits. 2010 började man i stället hämta data ur fastighetstaxeringsregistret. Tre år senare skedde nästa förändring: från och med 2013 hämtas uppgifterna ur lägenhetsregistret.

De nya metoderna ger en bättre bild av dagens bostadsbestånd, men försvårar jämförelser bakåt i tiden.

Med förändringen 2010 försvann ett stort antal småhus ur statistiken, nämligen de som sedan 1990 antingen rivits eller omvandlats från permanentbostad till fritidshus. I andra kommuner var det fler fritidshus som omvandlats till permanentbostäder, där alltså beståndet av småhus ökat. Samtidigt ändrades klassificeringen för flerbostadshus, som gäller t ex vissa studentbostäder. Resultatet blev ett stort hopp i siffrorna mellan 2009 och 2010.

När det gäller flerbostadshusen visar statistiken i vissa kommuner (framför allt Göteborg) ett ”tillskott” på flera tusen lägenheter som funnits redan tidigare, men inte räknats med i statistiken. I vår jämförelse bakåt har vi därför valt att inte räkna med dem.

Med förändringen 2013 blev specialbostäder och ”övriga bostäder” egna kategorier. Det rör sig om drygt 300 000 lägenheter i hela landet som tidigare legat utanför statistiken eller redovisats som hyreslägenheter i flerbostadshus.

Sammantaget blir det svårt att göra jämförelser bakåt – men inte omöjligt. I underlaget till det övre diagrammet på sidan har vi valt att rensa bort de felkällor vi känner till, och bedömer att vi genom det kan ge en relevant bild av hur bostadsbeståndet utvecklats sedan 1990.

Senast uppdaterad: 19 maj, 2020