Skenande elpriser och extrem VA-taxa
Tjörn har landets i särklass dyraste VA-taxa, dubbelt så hög som genomsnittet i riket. Invånarna på ön får till och med betala mer för VA än för el. Det är unikt i landet, i synnerhet efter det senaste årets skenande elprishöjningar.
Stora skillnader
Allmänt sett går ungefär en tredjedel av hyran till avgifter för uppvärmning, el, VA och avfallshantering.
Men det skiljer mycket mellan kommunerna. Tjörn och Orust tillhör de dyraste kommunerna i landet, medan Mölndal, Stenungsund och Göteborg finns bland de billigaste.
I genomsnitt i landet står fjärrvärmen för drygt 40 procent av den totala taxekostnaden. Men i Stenungsund gynnas de boende av att ha en av landets lägsta fjärrvärmetaxor. I Göteborg och Mölndal är elpriserna relativt låga.
Generellt är det dyrare i glesbygd. Taxekostnaden för hyresgäster i en 67 kvm stor lägenhet på Tjörn är i snitt nära 2 800 kronor i månaden, medan motsvarande hyresgäster i Mölndal betalar cirka 2 100 kr, en skillnad på 700 kronor.
Skenande elpriser
Mellan 2021 och 2022 ökade kostnaderna för de sammanlagda avgifterna med 15,4 procent i regionen, att jämföra med den allmänna kostnadsutvecklingen (KPI) som var 6 procent.
Det var elpriserna som skenade med höjningar runt 50 procent, motsvarande cirka 270 kr i månaden för en liten trea (67 kvm).
Övriga avgifter – för fjärrvärme, VA och avfall – höjdes mer måttligt. Ändå steg de sammanlagda taxorna i samtliga kommuner betydligt mer än förra året. Tjörn fick årets lägsta höjning, drygt 12 procent. I Göteborg höjdes taxorna med över 18 procent.
Stenungsund vinnare över tid
Taxor och avgifter har stigit betydligt mer än andra priser under en lång rad år. Invånarna i Stenungsund har dock klarat sig skapligt. Taxenivån där har ”bara” stigit med 67 procent sedan 1996. I de flesta andra kommuner har höjningarna varit mycket större. I Göteborg har avgifterna mer än fördubblats under samma period. Ändå har Göteborg och Stenungsund tillsammans med Mölndal regionens lägsta taxenivåer, totalt sett.
I riket som helhet har taxorna höjts med 112 procent i genomsnitt sedan 1996 samtidigt som den allmänna prisnivån KPI stigit med 40 procent.
Kommun | Fjärrv* | El | VA | Avfall | Total kostnad |
Ale | 163 | 147 | 72 | 28 | 410 |
Göteborg | 163 | 132 | 60 | 23 | 378 |
Härryda | 189 | 143 | 92 | 25 | 450 |
Kungsbacka | 162 | 152 | 83 | 22 | 419 |
Kungälv | 176 | 140 | 99 | 23 | 438 |
Lerum | 183 | 134 | 77 | 19 | 413 |
Mölndal | 168 | 122 | 61 | 23 | 375 |
Orust | 171 | 151 | 91 | 27 | 473 |
Partille | 160 | 135 | 78 | 17 | 390 |
Stenungsund | 122 | 147 | 77 | 29 | 375 |
Tjörn* | 174 | 143 | 158 | 25 | 500 |
Varberg | 168 | 139 | 82 | 24 | 413 |
Öckerö* | 174 | 143 | 97 | 40 | 455 |
Riksgenomsnitt | 174 | 141 | 79 | 25 | 420 |
Källa: Avgiftsgruppen *Värmekostnaderna baseras på en medelförbrukning i Sverige. I de kommuner som saknar fjärrvärme har värmekostnaden angetts till riksgenomsnittet för fjärrvärme. Det betyder att den verkliga kostnaden kan vara en annan. |
Undersökningens metod är att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning. Undersökningen har genomförts varje år sedan 1996. Bakom den så kallade Avgiftsgruppen står HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.
Länk till hela Nils Holgersson, avgiftsrapporten 2022 (pdf).
Senast uppdaterad: 21 november, 2022