Ett län med dubbla utmaningar

Samhället och befolkningen har förändrats mer än bostäderna.

Samhället och befolkningen har förändrats mer än bostäderna.

Flera kommuner i Örebro län har förlorat en fjärdedel av sin befolkning sedan 1990. De har satts på hårda prov, som bland annat handlat om att avveckla – oftast riva – många hundra lägenheter. I hela länet har mer än 4 000 bostäder rivits sedan 1990.

Samtidigt pågår sedan många år en kraftig expansion i Örebroregionen.

Bygga om och bygga nytt

Även på de mindre orterna, där det tidigare rivits bostäder i stor skala, har man i Boverkets årliga enkät rapporterat bostadsbrist på senare tid. Framför allt finns behov av att både bygga om och bygga nytt för att möta behoven hos en åldrande befolkning.

Men i den senaste enkäten har överskott på bostäder åter blivit ett problem i tre av länets kommuner. Och nya rivningar planeras i Ljusnarsberg.

Örebro bygger ikapp

I Örebroregionen har byggtakten nu mattats något, efter att i flera år varit på rekordhöga nivåer. Efter mycket lågt byggande i flera decennier fanns det stora uppdämda behov att tillgodose.

Konjunktur och bidrag påverkar

Byggtakten har mattats av något.

Byggtakten har mattats av något, efter flera år med extremt högt byggande.

I början av 1990-talet byggdes många bostäder i Örebro län liksom i hela landet. Det var högkonjunktur, babyboom och bostadsbrist nästan överallt. Det fanns också fortfarande statligt stöd till byggandet. Men så kom kris och utflyttning, och byggandet minskade drastiskt.

En liten uppgång 2002–2006 sammanfaller med ett statligt investeringsbidrag till att bygga hyreslägenheter.

Investeringsstöd en stimulans

Sedan var byggandet lågt tills trenden bröts 2012, och åren 2016–2018 blev extremt många nya bostäder färdiga. Nu finns också åter ett statligt investeringsstöd som används flitigt i länet.

LÄS MER: Siffrorna bakom bostadsbeståndet

Under perioden från 1990 till 2013 har SCB ändrat sitt sätt att beräkna och redovisa bostadsbeståndets storlek flera gånger.

Fram till 2009 utgick man från från Folk- och bostadsräkningen 1990 och kompletterade varje år med det som revs, byggdes nytt eller tillkom genom ombyggnad. 2010–2012 hämtade man i stället data från fastighetstaxeringsregistret, och från 2013 används lägenhetsregistret.

Ändringarna, som även gäller hur bostäderna kategoriseras, gör det svårt att jämföra utvecklingen över tid. Här har vi valt att rensa bort de uppenbara felkällor vi känner till, exempelvis bostäder som ”tillkommit” från ett år till ett annat enbart för att de nu räknas med i statistiken. Allt för att få en så rättvis bild som möjligt av hur antalet bostäder förändrats i jämförelse med befolkningsutvecklingen.

Den procentuella förändringen av antalet bostäder är alltså inte exakt, men stämmer ganska väl med verkligheten.

Senast uppdaterad: 13 maj, 2021