Brist trots rekordstort byggande

2019 råder bostadsbrist i alla kommuner utom fyra.

2019 råder bostadsbrist i alla kommuner utom fyra. Även i kommuner som för inte så länge sedan rev bostäder.

De senaste årens rekordstora byggande i Örebro har gett resultat – men det räcker inte.

2017 bedömde kommunen att man byggt ikapp bostadsbristen, men de två senaste åren rapporterar man brist igen i Boverkets enkät.

Men 2019 är det fyra andra kommuner i länet som nu anser sig ha balans på bostadsmarknaden: Lekeberg, Laxå, Degerfors och Ljusnarsberg.

Från överskott till brist

2019 råder bostadsbrist, eller balans, även i alla de kommuner som tidigare kämpat med överskott och rivit många hundra lägenheter.

Ingen exakt vetenskap

Bedömningen i den så kallade bostadsmarknadsenkäten är subjektiv. Ibland kan det handla om att bostäderna inte matchar behoven eller ligger på fel ställe i kommunen.

I Karlskoga och Nora har man till exempel balans utanför centralorten. Å andra sidan har Degerfors brist på bostäder i centralorten.

God fart i Örebroregionen

Byggandet i länet, framför allt i Örebroregionen, kom igång ordentligt 2012 efter många år på sparlåga. Sedan dess har det byggts 11 000 bostäder i länet, varav över 9 000 i Örebro kommun.

Hittills har byggboomen i stort sett varit begränsad till Örebro och dess närmaste kranskommuner. Ser man till kommunernas bedömning (se tabell nedan) av vad som kommer att påbörjas de närmaste åren fortsätter det så – med några undantag.

Trendbrott i Hällefors

I Kumla planeras ett stort antal lägenheter i flerbostadshus, liksom i Karlskoga och Hallsberg. Ett riktigt trendbrott anas i Hällefors, där sammanlagt 52 lägenheter i flerbostadshus väntas byggstarta de närmaste två åren.

En viss försiktighet är dock på sin plats, planerna är ofta större än det som verkligen byggs.

 

  Kommunernas bedömning av bostadsbyggandet i Örebro län 2018–2019
  Förväntat byggande 20191   Förväntat byggande 20201 varav
Kommun Småhus Flerbost Summa Småhus Flerbost Summa Totalt småhus flerbost
Askersund 15 20 35 15 55 70 105 29 % 71 %
Degerfors 5 0 5 5 7 12 17 59 % 41 %
Hallsberg 35 98 133 34 142 176 309 22 % 78 %
Hällefors 0 12 12 0 40 40 52 0 % 100 %
Karlskoga 20 84 104 20 60 80 184 22 % 78 %
Kumla 50 120 170 100 150 250 420 36 % 64 %
Laxå 6 0 6 6 1 7 13 92 % 8 %
Lekeberg 23 10 33 41 26 67 100 64 % 36 %
Lindesberg 21 12 33 15 69 84 117 31 % 69 %
Ljusnarsberg 0 0 0 0 0 0 0
Nora 14 0 14 2 25 27 41 39 % 61 %
Örebro 82 865 947 69 1 025 1 094 2 041 7 % 93 %
Örebro län 271 1 221 1 492 307 1 600 1 907 3 399 17 % 83 %
Riket 2 11 313 64 422 75 735 11 398 73 805 85 203 160 938 14 % 86 %
Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2019.
1) De bostäder som kommunen med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar bedömer kommer att påbörjas under åren 2019 och 2020.
2) Summan av samtliga kommuners uppskattning. Historiskt har den genomsnittliga överskattningen varit 28 procent, enligt Boverket.

 

LÄS MER: Brist, balans, överskott

I Bostadsmarknadsenkäten 2019 svarade 240 av landets 290 kommuner att de hade underskott (brist) på bostäder. 46 rapporterade balans, och 4 överskott.

Boverkets definitioner:

Balans på bostadsmarknaden innebär att konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Obalans på bostadsmarknaden i form av underskott innebär inte alltid att det finns bostadssociala problem såsom trångboddhet eller omfattande andrahandsuthyrning som utbrett fenomen. Underskott på bostäder kan innebära att det i kommunen finns en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till en ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger underskott på bostäder innebär i många fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen.

Obalans på bostadsmarknaden i form av överskott innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder, eller bostäder till salu, än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av ett överskott. Ett överskott på bostäder behöver inte heller innebära att det finns lämpliga bostäder i förhållande till hur efterfrågan och/eller behovet ser ut i kommunen.

Senast uppdaterad: 15 maj, 2019