Stark inflyttning kräver nya bostäder
Det har hänt mycket i Södermanland de senaste decennierna. Fler pendlar till sina jobb, och Stockholmsregionen breder ut sig allt mer över länets östra delar.
Inte förrän de allra senaste åren har det kommit igång ett byggande som matchar inflyttningen.
Hushållen förändras
Sett i ett längre perspektiv, som i diagrammet här bredvid, har bostäderna i flera av länets kommuner ökat mer än befolkningen, procentuellt sett. Ändå råder bostadsbrist.
En förklaring är att hushållen inte ser likadana ut i dag som för 20 år sedan. När ungdomar flyttar ut blir det till exempel inte en bostad ledig, bara ett rum i föräldrahemmet. Fler bor ensamma i dag, inte minst äldre. Och de bostäder som finns motsvarar inte alltid behoven.
Konjunktur och bidrag styr byggandeI början av 1990-talet byggdes det mycket i hela landet. Det var bostadsbrist och högkonjunktur och byggandet var fortfarande subventionerat av staten. Sedan kom skattereformen och 90-talskrisen. Plötsligt stod kommunala bostadsföretag med hundratals tomma lägenheter. Under 1990-talet och början av 2000-talet revs 1 800 lägenheter i länet, främst i Oxelösund, Vingåker, Flen och Katrineholm. I början av 2000-talet kom byggandet igång så smått, delvis med hjälp av ett investeringsbidrag till hyreslägenheter. När stödet togs bort 2007 sjönk byggandet igen, och det är först efter 2017 som det kommit upp i de nivåer som krävs. 2017–2021 fanns också åter ett statligt investeringsstöd som hjälpte till. LÄS MER: Siffrorna bakom bostadsbeståndetUnder perioden från 1990 till 2013 har SCB ändrat sitt sätt att beräkna och redovisa bostadsbeståndets storlek flera gånger. Fram till 2009 utgick man från från Folk- och bostadsräkningen 1990 och kompletterade varje år med det som revs, byggdes nytt eller tillkom genom ombyggnad. 2010–2012 hämtade man i stället data från fastighetstaxeringsregistret, och från 2013 används lägenhetsregistret. Ändringarna, som även gäller hur bostäderna kategoriseras, gör det svårt att jämföra utvecklingen över tid. Här har vi valt att rensa bort de uppenbara felkällor vi känner till, exempelvis bostäder som ”tillkommit” från ett år till ett annat enbart för att de nu räknas med i statistiken. Allt för att få en så rättvis bild som möjligt av hur antalet bostäder förändrats i jämförelse med befolkningsutvecklingen. Den procentuella förändringen av antalet bostäder är alltså inte exakt, men stämmer ganska väl med verkligheten. När det gäller Södermanland används 1992 som startår för jämförelsen, eftersom Gnesta och Trosa bröt sig ur Nyköping och blev egna kommuner då.
|
---|