Bristen håller i sig – men också byggandet

Bostadsbristen har ett fast grepp om Södermanland.

Bostadsbristen har ett fast grepp om Södermanland.

Varje år sammanställer Boverket den så kallade Bostadsmarknadsenkäten, där kommunerna beskriver läget på sina respektive bostadsmarknader.

I januari 2021, liksom flera år före det, bedömde samtliga kommuner i Södermanland att de har brist på bostäder.

Gnesta, Oxelösund, Katrineholm och Trosa rapporterar dock att det råder balans utanför centralorterna.

Lågt byggande i många år

Byggandet har länge legat på en nivå som inte alls matchar inflyttningen, med starkt inflöde från Stockholms län.

Men 2017 brakade byggboomen loss – sedan dess har över 6 000 bostäder byggts i länet. Och byggtakten ser ut att hålla i sig: cirka 2 000 bostäder påbörjades år 2020.

Även kommunernas uppskattning av vilka byggen som sätts igång de närmaste åren (se tabell nedan) pekar åt samma håll. Enligt den kommer ett par tusen bostäder per år att påbörjas både 2021 och 2022.

Byggboom i Eskilstuna

Framför allt Eskilstuna har länge släpat efter med byggandet. Men 2018 tog det fart, och nu förväntar sig alltså kommunen att totalt 1 800 bostäder ska byggstartas under de närmaste två åren. Det är en nivå som i så fall väl matchar Boverkets bedömning av behovet av nya bostäder.

Nyköping och Katrineholm växer

Nyköping är en kommun som växer starkt, och även har byggt flitigt. 2021–2022 tror man att ytterligare 1 100 bostäder kommer att påbörjas, och även i Katrineholm och Strängnäs är ett stort antal bostäder på gång. Den likaledes kraftigt växande kommunen Trosa fortsätter bygga i hög takt i förhållande till sin folkmängd.

Planerna väl spridda

Över huvud taget förväntas ett starkt byggande i de flesta av länets kommuner, även de med svagare befolkningsutveckling som Flen och Vingåker. Och i Oxelösund, där det inte byggts flerbostadshus på länge, tror man nu att ett par hundra lägenheter ska påbörjas.

 

  Kommunernas bedömning av bostadsbyggandet i Södermanland 2021–2022
  Förväntat byggande 20211   Förväntat byggande 20221 varav
Kommun Småhus Flerbost Summa Småhus Flerbost Summa Totalt småhus flerbost
Eskilstuna 130 948 1 078 90 620 710 1 788 12 % 88 %
Flen 30 32 62 30 171 201 263 23 % 77 %
Gnesta 12 24 36 12 0 12 48 50 % 50 %
Katrineholm 31 387 418 72 210 282 700 15 % 85 %
Nyköping 181 453 634 69 443 512 1 146 22 % 78 %
Oxelösund 24 118 142 0 84 84 226 11 % 89 %
Strängnäs 94 155 249 151 259 410 659 37 % 63 %
Trosa 49 112 161 62 162 224 385 29 % 71 %
Vingåker 10 28 38 15 32 47 85 29 % 71 %
Södermanland 561 2 257 2 818 501 1 981 2 482 5 300 20 % 80 %
Riket 2 10 301 66 314 74 596 11 119 74 467 85 586 162 201 13 % 87 %
Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2021.
1) De bostäder som kommunen med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar bedömer kommer att påbörjas under åren 2019 och 2020. Även specialbostäder, som t ex trygghetsbostäder för äldre, ingår.
2) Summan av samtliga kommuners uppskattning. De senaste åren påbörjades i genomsnitt cirka två tredjedelar av det som kommunerna förväntade sig, enligt Boverket.
LÄS MER: Brist, balans, överskott

I Bostadsmarknadsenkäten 2021 svarade 207 av 290 kommuner att de hade underskott (brist) på bostäder. 59 rapporterade balans, och 17 överskott. Sju avstod från att svara.

Boverkets definitioner:

Balans på bostadsmarknaden innebär att konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Obalans på bostadsmarknaden i form av underskott (i kartan kallat brist) innebär att behov och efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder är det till exempel svårt att flytta till eller inom kommunen.

Obalans på bostadsmarknaden i form av överskott innebär att det ständigt finns fler lediga hyresbostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av ett överskott.

Senast uppdaterad: 24 maj, 2021