Elhandelspriserna rusade i höjden
Ungefär en tredjedel av hyran går till avgifter för uppvärmning, el, vatten och avfallshantering. Varje år brukar avgifterna höjas, oftast med betydligt mer än andra priser i samhället.
Mellan 2021 och 2022 ökade kostnaderna för de sammanlagda avgifterna med 14 procent, att jämföra med den allmänna kostnadsutvecklingen (KPI) som var 6 procent.
Det var kostnaden för el som rusade i höjden. Övriga avgifter – för fjärrvärme, VA och avfall – höjdes för ovanlighetens skull med mindre än inflationen.
Samma bild i Södermanland
Även i Södermanland höjdes taxorna, allra mest i Oxelösund och Eskilstuna.
Prisökningen i länets kommuner motsvarar i snitt 285 kr i månaden för en lägenhet på 67 kvm. Höjningen av elpriserna stod för 260 kr av den ökningen.
Fjärrvärmen avgörande
Trots de höjda avgifterna hör både Oxelösund och Eskilstuna till landets billigaste kommuner. Deras låga fjärrvärmeavgifter ligger bakom.
Fjärrvärmen står för merparten av alla taxor, 42 procent i snitt. Eltaxorna står för 33 procent. Men kostnaderna för el närmar sig i storlek. I Oxelösund är avgifterna för el till och med högre än för fjärrvärmen.
Vingåker, Gnesta och Flen tillhör däremot de dyraste kommunerna i landet. Även där är det fjärrvärmen som betyder mest. Deras dyra fjärrvärme driver upp den sammanlagda taxenivån. Även VA-taxorna i de tre kommunerna är bland de högre i landet.
Dyrare i glesbygd
Generellt är det dyrare i glesbygd. I Vingåker blir summan av alla taxor cirka 2 650 kr i månaden för en lägenhet på 67 kvadrameter. I Oxelösund stannar det runt 1 950 kr. Skillnaden är nästan 700 kr i månaden. På ett år blir det 8 200 kronor, vilket är mycket för familjer som redan tidigare haft svårt att få pengarna att räcka.
Stor höjning över tid
Sedan 1996, då undersökningen startade, har den samlade taxenivån i länets kommuner mer än fördubblats, dvs höjts med över 100 procent. I Eskilstuna har avgifterna ökat med 144 procent.
Taxor och avgifter har stigit betydligt mer än andra priser under en lång rad år. I riket som helhet har taxorna höjts med 112 procent i genomsnitt sedan 1996 samtidigt som den allmänna prisnivån KPI stigit med 40 procent.
Kommun | Fjärrv* | El | VA | Avfall | Total kostnad | |
Eskilstuna | 146 | 137 | 54 | 24 | 362 | |
Flen | 189 | 147 | 107 | 26 | 470 | |
Gnesta | 197 | 147 | 98 | 29 | 472 | |
Katrineholm | 174 | 145 | 79 | 23 | 421 | |
Nyköping | 180 | 147 | 82 | 18 | 428 | |
Oxelösund | 127 | 130 | 68 | 27 | 352 | |
Strängnäs | 176 | 136 | 85 | 21 | 418 | |
Trosa | 168 | 147 | 92 | 35 | 442 | |
Vingåker | 193 | 147 | 107 | 29 | 476 | |
Riksgenomsnitt | 174 | 141 | 79 | 25 | 420 | |
Källa: Avgiftsgruppen | ||||||
* Värmekostnaderna baseras på en medelförbrukning i Sverige. |
Undersökningens metod är att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning. Undersökningen har genomförts varje år sedan 1996. Bakom den så kallade Avgiftsgruppen står HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.
Länk till hela Nils Holgersson, avgiftsrapporten 2022 (pdf).
Senast uppdaterad: 21 november, 2022