Stor skillnad mellan taxor i kommunerna

Oxelösund har näst lägsta fjärrvärmetaxan i landet.

Oxelösund har näst lägsta fjärrvärmetaxan i landet.

Taxorna har ökat flerdubbelt mer än andra priser.

Taxorna har ökat mer än tre gånger så mycket som den allmänna prisnivån (KPI) sedan 1996 då mätningarna startade.

Ungefär en tredjedel av hyran går till avgifter för uppvärmning, el, vatten och avfallshantering. Varje år brukar avgifterna höjas, oftast med betydligt mer än andra priser i samhället. Mellan 2019 och 2020 sjönk dock den sammanlagda kostnaden med i genomsnitt 1,8 procent i landet.

Hela sänkningen beror på sänkta elpriser. Både elhandels- och nätpriser har höjts kraftigt under många år. Men nu sjönk elhandelspriset rejält, samtidigt som elnätsavgifterna låg kvar på i stort sett samma nivå. Sammantaget betydde det minskade elkostnader med 12 procent i snitt. För övriga taxor var det – som vanligt – prishöjningar som gällde.

Stor skillnad mellan kommuner

Bilden var densamma i Södermanland. Elpriserna sjönk i samtliga kommuner, som mest i Oxelösund med närmare 14 procent.

I fem av länets nio kommuner – Flen, Gnesta, Nyköping, Trosa och Vingåker – levererar Vattenfall elnätet. Vattenfall har under den senaste femårsperioden höjt nätavgiften med 36 procent, 2020 ligger den på 111 öre per kilowattimme. I resten av länet äger kommunala bolag elnäten. Där varierar elnätspriserna mellan 61 öre (Oxelösund) och 91 öre (Katrineholm). Medelpriset i riket är 96 öre per kilowattimme.

Höjd VA-taxa åt upp elprissänkningen

I snitt sjönk den sammanlagda taxenivån i Södermanland med 1,5 procent. Men det är skillnad mellan kommunerna. I Vingåker och Trosa höjdes den sammanlagda taxan, i övriga kommuner sänktes den.

I Vingåker åts elprissänkningen upp av en kraftigt höjd VA-taxa. Kommunen, som redan hade länets högsta avgifter, fick därför en höjd sammanlagd taxa.

Mest genomslag hade elprissänkningen i Katrineholm, där VA- och avfallstaxan var oförändrad och fjärrvärmetaxan ökade marginellt. Där sjönk de sammanlagda taxorna med över 3 procent.

Tre kommuner bland de dyraste

Vingåker, Flen och Gnesta tillhör de 15 dyraste av landets 290 kommuner. Där driver främst dyr fjärrvärme och höga elpriser upp den sammanlagda taxenivån.

Generellt är det dyrare i glesbygd. I Vingåker blir summan av alla taxor nära 2 400 kr i månaden för en lägenhet på 67 kvadratmeter. I Oxelösund stannar det under 1 600 kr, vilket gör kommunen till den tredje billigaste i landet. Även Eskilstuna tillhör de billigare. Främsta orsaken till det är låga fjärrvärmetaxor.

Skillnaden mellan Vingåker och Oxelösund är 800 kr i månaden för en trerummare. På ett år blir det 9 600 kronor, vilket är mycket för familjer som redan tidigare hade svårt att få pengarna att räcka.

Stor höjning över tid

Flen, Gnesta, Vingåker och Eskilstuna hör också till de kommuner där taxorna höjts extremt kraftigt över tid. Sedan 1996, då undersökningen startade, har den allmänna taxenivån där mer än fördubblats, dvs höjts med över 100 procent.

Taxor och avgifter har stigit betydligt mer än andra priser under en lång rad år. I riket som helhet har taxorna höjts med 83 procent i genomsnitt sedan 1996, samtidigt som hyrorna stigit med cirka 50 procent och den allmänna prisnivån KPI bara stigit med runt 30 procent.

 

Kostnader 2020 för olika nyttigheter, kr/kvm inkl moms
Kommun Fjärrv* El VA Avfall Total kostnad
Eskilstuna 144 88 51 25 308
Flen 187 105 104 26 422
Gnesta 196 105 90 29 419
Katrineholm 172 95 74 20 381
Nyköping 175 105 75 17 372
Oxelösund 117 80 64 23 284
Strängnäs 177 86 83 23 369
Trosa 167 105 77 30 379
Vingåker 191 105 107 24 428
Riksgenomsnitt 169 97 73 23 363
Källa: Avgiftsgruppen
* Värmekostnaderna baseras på en medelförbrukning i Sverige.
LÄS MER: Nils Holgersson-undersökningen

Undersökningens metod är att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning. Undersökningen har genomförts varje år sedan 1996. Bakom den så kallade Avgiftsgruppen står HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

Länk till hela Nils Holgersson, avgiftsrapporten 2020 (pdf).

 

 

Senast uppdaterad: 18 november, 2020