Allt färre röstar i hyreshusområden

Valdeltagandet rasade mest i de områden där det redan tidigare varit lågt.

När klyftorna ökar i samhället får det också konsekvenser för demokratin.

I utpräglade hyreshusområden där inkomsten är låg och arbetslösheten hög kan det ibland vara mindre än hälften som använder sin rösträtt.

Ett ras i utsatta områden

I det senaste valet, 2022, förstärktes skillnaderna. Valdeltagandet jämfört med 2018 var lägre i stort sett överallt, men allra mest minskade det i områden med låga inkomster och många utlandsfödda.

Samma mönster i Södermanland

Tittar man på valdistrikt i Eskilstuna där valdeltagandet var lågt respektive högt följer de mönstret.

I typiska villa- och bostadsrättsområden är det ofta kring 90 procent som röstar. Rekordet i Eskilstuna uppmättes i Sundbyholm Östra, där nära 92,3 procent röstade, medan de som bor i hyreshusen i Råbergstorp och Lagersberg oftare lät bli.

45 procent avstår

Bara 55 procent av de röstberättigade i Råbergstorp och Lagersberg gick till valurnorna. Det är ett tapp på 8 procentenheter jämfört med 2018. Dock har distriktets gränser ändrats något, men jämförelsen mellan högst och lägst 2018 respektive 2022 talar ändå sitt tydliga språk.

Vad betyder de skillnaderna för politiken som förs? Vad säger den om olika gruppers tilltro till det politiska systemet?

Observera att siffrorna här gäller riksdagsvalet, där bara de som är svenska medborgare får rösta. Med andra ord avstod nästan hälften av de svenska medborgarna i Råbergstorp och Lagersberg från att rösta i senaste riksdagsvalet. Att jämföra med riksgenomsnittet 16 procent.

Ladda ned diagram