Splittrat bostadsläge i Värmland

Åtta av 16 kommuner rapporterar bostadsbrist 2021.

2021 rapporterar åtta kommuner bostadsbrist, Filipstad och Säffle överskott. Sex kommuner uppger att det råder balans på bostadsmarknaden.

För ett tiotal år sedan var det stora problemet i Värmland tomma lägenheter. Sedan har i stället bostadsbristen dominerat länet.

Men nu har kommunerna som rapporterar balans blivit fler, och 2019 uppgav Hagfors och Eda återigen att de hade överskott på bostäder. 2021 är det Filipstad och Säffle som har problem med tomma lägenheter.

Bidragstagare skickas hit

Det som kallas social dumpning, att rikare kommuner i storstadsområdena ”hjälper” socialbidragstagare att flytta till andra kommuner med lediga bostäder har blivit ett stort problem i flera av länets kommuner.

I Filipstad har man till och med rivit bostäder för att hejda denna inflyttning.

Ingen exakt vetenskap

Uppgifterna om brist, balans eller överskott kommer från Boverkets enkät, där man varje år ber kommunerna bedöma läget på sina respektive bostadsmarknader.

Men bedömningen är subjektiv. Ibland kan bristen handla om att bostäderna inte matchar behoven. Eller att de som är lediga ligger i utkanten av kommunen.

Byggboom i Karlstad

Antalet nybyggda bostäder i Värmland var extremt lågt under många år. Men 2015 bröts trenden, och 2018 blev ett riktigt toppår med nära 1 500 nya bostäder, de flesta i Karlstad och Hammarö.

Efter en tillbakagång 2019 blev 1 000 nya bostäder färdiga 2020 och lika många påbörjades, enligt SCB. Ännu fler verkar vara på gång, som synes i tabellen nedan. Totalt ska ett par tusen nya bostäder påbörjas i Karlstad 2021–2022 om kommunens förväntningar infrias.

 

  Kommunernas bedömning av bostadsbyggandet i Värmland 2021–2022
  Förväntat byggande 20211   Förväntat byggande 20221 varav
Kommun Småhus Flerbost Summa Småhus Flerbost Summa Totalt småhus flerbost
Arvika 20 0 20 25 45 70 90 50 % 50 %
Eda 0 0 0 0 0 0 0
Filipstad 0 0 0 0 0 0 0
Forshaga 10 6 16 10 20 30 46 43 % 57 %
Grums 6 0 6 4 0 4 10 100 % 0 %
Hagfors 0 1 1 0 0 0 1 0 % 100 %
Hammarö 34 27 61 34 29 63 124 55 % 45 %
Karlstad 78 1 052 1 130 54 1 478 1 532 2 662 5 % 95 %
Kil 26 32 58 35 40 75 133 46 % 54 %
Kristinehamn 23 99 122 17 88 105 227 18 % 82 %
Munkfors 0 3 3 0 0 0 3 0 % 100 %
Storfors 0 0 0 0 0 0 0
Sunne 10 30 40 12 36 48 88 25 % 75 %
Säffle 10 0 10 5 0 5 15 100 % 0 %
Torsby 5 20 25 0 24 24 49 10 % 90 %
Årjäng 30 0 30 35 16 51 81 80 % 20 %
Värmland 252 1 270 1 522 231 1 776 2 007 3 529 14 % 86 %
Riket 2 10 301 66 314 74 596 11 119 74 467 85 586 162 201 13 % 87 %
Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2021.
1) De bostäder som kommunen med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar bedömer kommer att påbörjas under åren 2021 och 2022. Även specialbostäder, som t ex trygghetsbostäder för äldre, ingår.
2) Summan av samtliga kommuners uppskattning. De senaste åren påbörjades i genomsnitt cirka två tredjedelar av det som kommunerna förväntade sig, enligt Boverket.

 

LÄS MER: Brist, balans, överskott

I Bostadsmarknadsenkäten 2021 svarade 207 av 290 kommuner att de hade underskott (brist) på bostäder. 59 rapporterade balans, och 17 överskott. Sju avstod från att svara.

Boverkets definitioner:

Balans på bostadsmarknaden innebär att konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Obalans på bostadsmarknaden i form av underskott (i kartan kallat brist) innebär att behov och efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder är det till exempel svårt att flytta till eller inom kommunen.

Obalans på bostadsmarknaden i form av överskott innebär att det ständigt finns fler lediga hyresbostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av ett överskott.

Senast uppdaterad: 24 maj, 2021